Alla talar om ”rätt” kompetens – men vad är det?

Men för att kunna bidra till elevens lärande och måluppfyllelse krävs en förtrogenhet med skolans styrdokument. Det krävs även att personalen i biblioteket har förutsättningar för ett nära samarbete med lärare. Skolbibliotekarien är en pedagogisk resurs som stöttar elever och lärare både i och utanför klassrummet.

Under de senaste tre åren har det skett en rad förändringar av skolans styrdokument: ny skollag, ny gymnasiereform, ny läroplan för grundskolan, nya kursplaner för grundskolan och för gymnasiet. Detta leder såklart till ändrade arbetsförhållanden för alla i skolans värld, så även för personalen (om det finns någon) som arbetar med biblioteksverksamheten.

Skolverkets informations- och utbildningstillfällen gällande de nya styrdokumenten har varit riktad till rektorer och lärare – inte till de som arbetar i skolbiblioteket. Skollagen anger att eleven ”ska ha tillgång till bibliotek oavsett skolform” – men saknar definition av vilka resurser som krävs för att man ska kunna tala om ett adekvat skolbibliotek. Skollagen tar heller inte upp frågan om bemanning och kompetens, vilket är en stor brist. Som jag ser det är det inte möjligt att uppfylla stora delar av dessa skolreformer utan ett funktionellt och tillgängligt bibliotek. Ett skolbibliotek som är bemannat med personal med rätt kompetens. Men vad är ”rätt” kompetens, hur avgör man det och vem avgör det?

I början på den här veckan besökte jag och min kollega Görel Reimer projektledaren för Skolbibliotekarielyftet, Catharina Aineström och hennes kollega biblioteksutvecklaren Magnus Åberg i Kalmar. Skolbibliotekarielyftet är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal verksamma inom grund- och gymnasieskolor i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län. Lyftet är finansierat av Europeiska socialfonden och pågår från februari 2012 till juni 2014. Totalt för alla fem län medverkar 130 deltagare.

Inför lyftet genomfördes en omfattande kartläggning, Rätt kompetens i skolbiblioteket? Syftet var att synliggöra vilka kompetensbehov bibliotekspersonal vid grund- och gymnasieskolor har i dagsläget, samt att se till att målgruppen genom olika utbildningsinsatser tillförs dessa kompetenser. Skolbibliotekspersonal, rektorer, lärare, elever och intresseorganisationer i de fem deltagande länen ingick i denna kartläggning.

Skolbibliotekarielyftet har nu varit igång i ett och ett halvt år. De 130 bibliotekarierna från de fem länen har genomgått två av tre utbildningsmoduler som båda utvärderats.

Modul 1: Pedagogik och lärande + Skolans styrdokument startades hösten 2012 och utbildningen hölls av Bibliotekshögskolan i Borås. Utbildningarna är starkt knutna till det vardagliga arbetet och denna modul innebar bland annat att man skulle boka en tid med sin rektor för att diskutera skolans styrdokument. Modulen innehöll även moment som innebar att man kommunvis skulle ta fram prioriterade utvecklingsområden. Två prioriterade områden i samtliga län är:

• Handlingsplaner/Arbetsplaner
• Samarbete/planering med lärare.

Deltagarna fick dessutom i uppgift att göra något nytt på biblioteket samt beskriva och dela detta.

Modul 2: Informationskompetens och digital kompetens genomfördes våren 2013 i samarbete med Linnéuniversitetet. Eftersom flera av deltagarna upplevt Modul 1 som relativt teoretisk så valde man nu att satsa på praktiska bitar. Bland annat innehöll kompetensutvecklingen lärresurser på nätet och digitala verktyg i undervisningen. Deltagarna fick i uppgift att inventera de projekt som var igång på den egna skolan. Därefter fick de föreslå vad biblioteket kunde bidra med i projekten för att stötta eleverna i deras måluppfyllelse.

Modul 3: Att driva och utveckla en skolbiblioteksverksamhet och Litteratur och läsning i skolan har precis startat och ges av Linnéuniversitetet. Under våren 2014 kommer en större utvärdering av hela projektet att genomföras. I mitt nästa inlägg tänker jag berätta hur en av deltagarna, Pia Larsson på Lars Kaggskolan i Kalmar, har upplevt satsningen så här långt.

Skolbibliotekarielyftet handlar inte bara om utbildning och kompetensutveckling, utan om förändringsarbete. Alla moment i lyftet syftar till skolbiblioteksutveckling med ett tydligt förändringsfokus. Elevens lärande, måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning är det centrala. Men hur svarar vi upp mot det när kompetensen och skolbibliotekarieverksamheterna ser så olika ut?

Alla ni där ute på skolorna, kan detta lyft vara något för oss i Malmö eller i Skåne?

Jag tror det.

Text: Karin Ahlstedt