Publicerat:

Kom-i-gång med ASL, del 2 – kurs vt15

Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL (‘Att Skriva sig till Läsning’ – med datorn som skrivverktyg).

Kursens innehåll:

Del 2. Grunden för ASL och barns tidiga skriv- och läslärande

asl_mal_del2

 

Miniseminarium om grunden för barns skriv- och läslärande.

Jag, Charlotte Christoffersen talade om de forskningsområden där det de senaste 30 åren har varit en kraftfull utveckling tidigt läs- och skrivlärande. Idag råder det ingen konflikt mellan analytisk metod (whole language) och syntetisk metod (ljudmetod). Forskarna är överens om att dessa metoder både är beroende av varandra och att de stödjer varandra i växelverkan.

grunden_skriv_las

Miniseminarium: Strategier för språkutvecklande undervisning

Vid detta tillfälle kom en av språk- skriv- och läsutvecklarna på Pedagogisk Inspiration Malmö för att tala om betydelsen av att man som pedagog har strategier för elevernas skrivutveckling, läsutveckling, språkutveckling samt för elevernas interaktion och den stöttning man som lärare ska ge. På bilden nedan är det Linda Asplund som talar. En grupp fick träffa Christina Hultén.

asl_kurs_del2_la

 

Expertgrupper & Hemgrupper

Kursdeltagarna delades upp i Expertgrupper. Varje expertgrupp hade sitt eget delområde att fördjupa sig i. De olika expertområdena var; Språkande & metaspråkande, Inkludering & elevanpassning, Vuxenstöd (scaffolding), Kontext & sammanhang, Samarbete & dialog. Varje delområde är en viktig komponent i barns skriv- och läslärande. Alla i expertgruppen hade olika texter men inom samma delområde. Texterna var hämtade från olika böcker om barns språk-, skriv- och läsutveckling.

asl_litteratur_banner_02

 

En kort stund ägnades åt individuell genomläsning av 2-5 sidors bokutdrag.

asl_expertgrupp_lasning

Var och en noterade nyckelord och korta anteckningar i vars ett fält på ett A3 ark som heter Möte på mitten. Var och en i expertgruppen redogjorde sedan sedan för sin läsning. Därefter diskuterade expertgruppen gemensamt fram betydelsefulla saker och gemensamma nämnare för sitt delområde, vilket skrevs in i mitten på A3-arket.

asl_expertgrupp_mote_mitten

Varje expert fick en kopia på A3-arket och gick till sin Hemgrupp. I tur och ordning redogjorde varje expert för sitt expertområde som blandades med egna erfarenheter och reflektioner.

asl_hemgrupp

Workshop: Vi skriver ordlistor

Ordlistor är en skrivuppgift som är användbar i många sammanhang. Det är lätt för barnen kan anpassa den efter sin förmåga. De barn som inte har kommit så långt i sin fonologi kan med varandras hjälp och med stöd av läraren åstadkomma en lista på kanske sex ord. De barn som har kommit länge i sin skriv- och läsutveckling skriver så många ord de orkar och hinner.

Kursdeltagarna fick  prova på att skriva ordlistor på datorn. De också prova att följa några regler för för turtagning, bl.a: ”Det jag säger skriver du. Det du säger skriver jag”. Orden illustreras med små bilder och fungerar som lässtöd. Ordlistorna kan användas för lästräning och kanske till en utställning om aktuellt tema. Återigen är det viktigt att barnen syftet klart för sig och att instruktionerna är tydliga.

asl_illu_ordlista

 

Miniseminarium: Varför kan det vara lättare att skriva sig till läsning?

Liberg förklarar att en anledning till att det är lättare att skriva sig till läsning är att barnen själva väljer ord som de ska ljuda ut och därför har en förförståelse för texten. Det andra är att barnen inte behöver behärska alla ‘grundläggande grammatiska principer’ för att att ta sig vidare i skrivprocessen. De kan trots allt skapa en text som har ett budskap med antingen ‘egen påfunnen stavning’ eller med ‘fonologisk stavning’. Vid läsning av okänd text behöver barnet kunna alla grammatiska principer för att läsningen ska bli för svår därmed tappa lusten.

asl_gramm_princip

När vi använder oss av språklekar i klassrummet för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet är det bl.a de grammatiska principerna vi vill göra eleverna medvetna om. Caroline Liberg (2006) påpekar att det är inte givet att alla barn kan de grammatiska principerna bara för att barnen börjar i åk 1.  Än mindre de barn som har svenska som andra språk. Därför ska aktiviteter som utvecklar barnens språkliga medvetenhet inte sluta med förskoleklass utan fortsätta upp i skolåren.

exit_tickets_asl_03

Exit tickets

Efter varje kursdel fick kursdeltagarna ge återkoppling på innehållet med hjälp av ”exit tickets”. Återstående frågor och undringar och frågor fångades upp igen vid nästa kursdel.

 

Text & foto:

Charlotte Christoffersen
samordnare ASL i Malmö stad
Pedagogisk Inspiration Malmö

line_lightgray_740

Deltagare

Det är totalt 90 pedagoger från 28 olika skolor i Malmö som deltar i utbildningen. Kursdeltagarna är lärare i förskoleklass och åk 1-3 varav två är förstelärare med inriktning på ASL, lärare i grundsärskola och kommunikationsklass, specialpedagoger, fritidspedagoger. Pedagogerna deltar under 4 halvdagar i någon av de fyra omgångar som kursen ges. Under kommande läsår ges även pedagogerna möjlighet till fortsatt stöd och erfarenhetsutbyte genom att delta i sex nätverksträffar utspridda över läsåret. Arrangör är Pedagogisk Inspiration Malmö.

 

 

 

 

Red. Pedagog Malmö

Publicerat:

Skribent Red. Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *