Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Språkutvecklande högläsning

Text och teckning.

På Rosengårdsskolan har 100% av eleverna ett annat modersmål än svenska. Språkutveckling genomsyrar därför all undervisning, oavsett ämne. Alla elever här behöver utveckla sitt språk, mer eller mindre. Vår uppgift som pedagoger, är att utforma undervisningen så att den motsvarar våra elevers behov. Det innebär att vi behöver bli proffs på språkutvecklande undervisning. På Rosengårdsskolan arbetar vi evidensinformerat. Vi håller oss uppdaterade inom aktuell forskning. Vi bedriver fortlöpande kompetensutveckling genom bland annat kollegiala lärträffar. Vid lärträffarna utbyter vi erfarenheter samt diskuterar litteratur, filmer och artiklar om språkutveckling.

Omslag till Stärk språket stärk lärandet.

I boken ”Stärk språket Stärk lärandet”, Pauline Gibbons, finns bland annat många handfasta tips på aktiviteter att använda i undervisningen för att utveckla elevernas hör- och läsförståelse.

Instruktioner för att planera för läsning.

I höstas högläste vi boken ”Häxorna”, Roald Dahl, för våra treor. En mycket uppskattad bok. Hans bok ”Matilda” blev vårt nästa val.

Omslag till Matilda.

För att få igång barnens tankar om vad boken kan handla om, använder vi oss av Spågumman Julia. Vi tittar på bokens omslag på kanonen.

Bildresultat för spågumman julia

Var och en får fundera en stund. Därefter skriver de ner sina tankar.

Text och teckning.

På framsidan kan vi se en flicka som verkar gilla att läsa. Där finns också en arg dam, kanske är det fröken?

Tecknad kvinna i fåtölj.

Vi vill ge våra elever så mycket språk vi kan. Samtidigt är språket i dessa böcker lite svårt. Därför förbereder vi dem alltid mycket noga innan vi börjar läsa. Förförståelsen är oerhört viktigt för att de ska kunna ta till sig innehållet.

Tecknad lärare.

  • Vi har i förväg sammanfattat det kapitlet vi ska läsa.
  • Vi berättar för barnen vad kapitlet kommer att handla om.
  • Vi visar kapitlets bilder samtidigt som vi berättar.
  • Vi går igenom en del nyckelord och begrepp.

Tecknad elev i skolbänk.

Därefter startar vi högläsningen. Ibland behöver vi stanna upp och förtydliga något på vägen.

 

Text och teckning.

Till varje kapitel har vi utformat olika arbetsuppgifter. Vi går igenom uppgifterna noga och låter barnen ge förslag på vad vi skulle kunna skriva.

Text och teckning.

Här lär vi känna familjen Vidrigsson.

Text och teckning.

Vi tar alla tillfällen i akt att låta barnen läsa och skriva varje dag. I återsamlingen får barnen läsa upp vad de skrivit.

Text och teckning.

Nytt kapitel – ny uppgift. Huller om buller-meningar.

Dialog uppklistrad på plansch.

Meningar om kapitlet är skrivna huller om buller. Dessa ska klippas ut och läggas i rätt ordning. När fröken har godkänt, får man klistra.

Text med ifyllda luckor.

Nytt kapitel – ny uppgift. Lucktext.

Teckning och text.

 

Nytt kapitel – ny uppgift. Beskrivningar.Text på linjerat papper.

Nytt kapitel – ny uppgift. Återberätta skriftligt.

Text på linjerat papper.

Teckning.

Vi har lärt oss att en bild kan förstärka det vi vill berätta.

 

Att arbeta utifrån ett gemensamt innehåll ger eleverna sammanhang. Arbetsuppgifterna är utformade så att alla elever kan göra dem antingen på egen hand, i par eller med lite vuxenstöd. Alla arbetsuppgifter går att individanpassa. Dessa gemensamma upplevelser bidrar till delaktighet, inkludering och inte minst språkutveckling. Hur vet vi det? Jo, för vi ser alla nya ord våra elever använder i sitt fortsatta skolarbete och som vi vet kommer från de gemensamma texter vi arbetat med.

 

Text och bild: Katharina Olofsson

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Slumpa en artikel