Publicerat:

Kooperativt lärande och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är syskon i samma familj!

Kooperativt lärande (KL) och språk- och kunskapsutvecklande (SKUA) undervisning bygger på samma teorier och står därmed varandra mycket nära – som syskon i en sammansvetsad familj!

Båda arbetssätten utgår från Vygotskijs och Deweys teorier om det sociokulturella perspektivet på lärande, som beskriver det mellanmänskliga mötet med kommunikation och utbyte av idéer och kunskap. I denna kommunikation får språket en avgörande roll. Det blir redskapet vi använder för att utveckla kunskap, tänkande och lärande.  Även andra uttrycksmedel för kommunikation är viktiga, men det som förenar KL och SKUA är just bl.a. den verbala kommunikationen.

För att utveckla språk och lärande menar Vygotskij och Dewey att elevaktivitet måste skapas i klassrummen och att denna aktivitet utgår från talet. Inom KL är gruppen central och därmed  det ömsesidiga beroendet som arbetet kräver. Inom SKUA är interaktion i grupper viktigt och det vardagliga talet betraktas som en bro till skolspråk och skrift. KL är samarbetsinriktad med elever som lärresurser för varandra och SKUA  ser gruppen och andra elever som en form av stöttning som varje elev behöver för att klara av kognitivt krävande uppgifter i den proximala utvecklingszonen. Båda arbetssätten betonar också att lektioner ska utgå från elevernas egna erfarenheter, utmana eleverna i meningsfulla sammanhang och ha tydliga mål för aktiviteterna liksom metakognition. Elevaktivitet i samspel med andra är en förutsättning för lärande i både KL och SKUA.

Finns det då något som skiljer KL och SKUA åt? Finns det något som det ena arbetssättet är som inte det andra är eller tvärtom? Nej!  De betonar till viss del olika saker men har uppenbarligen samma ursprung.

SKUA som metod kommer ursprungligen från andraspråksundervisningen. Arbetssättet har visat sig gynnsamt för alla elever och därmed har det utvecklats och används för att stödja elevers språkutveckling från vardagsspråk till skolspråk i både tal och skrift. SKUA fokuserar därmed på alla språkliga färdigheter (tala, läsa, lyssna och skriva) i större utsträckning än KL.

KL betonar gruppen, elevinflytande och därmed det demokratiska uppdraget. Genom att läraren strukturerar arbetet i par och grupper på olika strategiska sätt tränas eleverna i sin demokratiska förmåga. Att tillägna sig ett rikt och nyanserat språk möjliggör deltagande i demokratiska processer. SKUA skriver inte fram det demokratiska uppdraget lika starkt, men i förlängningen syftar även SKUA till att utveckla eleverna till demokratiska medborgare.

KL är inkluderande och eleverna tränar genom arbetssättet sociala färdigheter och empati. De blir rustade för samarbete och förståelse för att alla behövs.  Inkludering berör i högsta grad även våra nyanlända elever. Vi behöver därför lägga ett flerspråkighetsperspektiv på KL för att det ska vara ett inkludernade arbetssätt även för dessa elever.  Att använda modersmål som stöttning och planera grupper utifrån elevernas språkliga färdigheter på olika språk skulle göra KL ännu starkare. Om vi ska säkerställa att den proximala utvecklingszonen blir just en utvecklingszon och inte en begränsningzon för en del elever bör vi kombinera KL och SKUA med translanguaging/transspråkande. Translanguaging (TL) innebär att läraren strategiskt använder sina elevers flerspråkighet som resurs i undervisningen. Därigenom utvecklas elevernas språk, kunskaper och identitet. Alla språk i klassrummet, och i samhället för övrigt, ses som likvärdiga och som språk för lärande.

KL, SKUA och TL är inte metoder utan först och främst förhållningssätt som vilar på samma vetenskapliga grund. De är syskon i samma familj!  Vi kan alltid välja förhållningssätt till lärandet och till våra elever och arbetar vi med KL, SKUA och TL vet vi att det blir språk- , kunskaps-, och identitetsutvecklande.

 

 

Vidare läsning:

Fohlin, Moerkerken, Westman, Wilson, Grundbok i kooperativt lärande, Studentlittertur, 2017

www. kooperativt.com

Gibbons, Stärk språket, stärk lärandet, Studentlittertur, 2016

Skolverket, Greppa språket, 2011, http://www.lh.umu.se/digitalAssets/82/82559_greppa-sprket-pdf.pdf 

Skolverket, Greppa flerspåkigheten, 2018, https://www.skolverket.se/publikationer?id=3905

Svensson, Natur och kultur, 2017, Transspråkande i praktik och teori.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.