Det var en gång ett material…

Om vi dyker djupare in i skolans berättandevärld finner vi att flera kursplaner, och framförallt kursplanerna i svenska, informerar oss om vikten av att kunna berätta. Hur gör vi då för att hjälpa våra elever att utveckla sitt berättande och vad är viktigt att tänka på?

Att förstå hur berättande är uppbyggt är av betydelse för att kunna veta vad som är viktigt att få med när man återberättar eller skriver en berättande text. Ett strukturerat arbetssätt behövs naturligtvis för alla elever men har en avgörande roll för elever med språkstörning. Eleverna behöver stöttning och tydliga redskap för att kunna hålla en röd tråd samt ge tillräckligt med information för att mottagaren ska förstå.

Ett användbart material för arbete med berättande innehåller arbete med story grammar (berättelsegrammatik) och utgår från vilka delar som tillsammans bygger en berättelse. De väsentliga delarna i story grammar är:

• setting (karaktärer, plats, tid)
• initiating event (starthändelse)
• internal response (reaktion på starthändelse)
• plan (vad karaktären vill göra för att komma vidare)
• attempt (vad karaktären gör)
• consequence (utfallet av vad karaktären gör)
• resolution of a story (upplösning, hur berättelsen slutar och eventuell slutsats)

För mer utförlig information om story grammar och forskningsgranskning rekommenderas inlägget ”Berättande som behandling” på Anna Eva Hallins språkforskningsblogg

Shannon Werbeckes, en amerikansk logoped, har skapat ett praktiskt användbart material som bygger på story grammar. Materialet heter Identifying story grammar parts in narratives och går att köpa på “Teachers pay teachers”. Materialet löper i tre nivåer med deluppgifter och praktiskt material på varje nivå. Det är lätt att anpassa och välja ut områden och material efter de elever som man arbetar med.

Under den första nivån arbetar man med att lära in och befästa berättelsens olika delar. Det innefattar automatisering av delarna samt att koppla vilka bilder som svarar mot delarna. Eleverna får arbeta med exempel på olika delar, sortera bilder och ha gemensam högläsning. På nivå två läggs sedan mer fokus på struktur och organisation, eleverna får arbeta med början, mitt och slut samt diagram över berättelsens handling. Den sista nivån innehåller ett flertal berättelser där eleverna ska urskilja de olika delarna och svara på frågor. Under nivå tre kan eleverna också träna på att återberätta, med eller utan bildstöd.