Mångspråksbiblioteket i Stockholm

Jag fick prata med Kia Norberg som jobbar på Medioteket i Stockholm där Mångspråksbiblioteket ingår. Tillbaka i Malmö fick jag också chansen att prata med Ingalill Åkesson-Hedqvist, som har hand om Mångspråksbiblioteket. Det var intressant och givande att se hur andra jobbar med mångspråk och vilka vägar de har tagit när det gäller att arbeta mångspråkigt. Eftersom Internationella biblioteket i Stockholm inte lånar ut böcker direkt till skolor, började Medioteket att lobba för ett projekt med mångspråk. Dels ville de dra igång ett projekt och forskning visade också att man gynnas av att läsa på sitt modersmål.

Det började med att de fick en summa pengar att köpa mångspråkslitteratur för och sedan skickades de ut till skolor i utbyte mot att skolorna återkopplade hur de arbetade med den. Efter denna insats fick Medioteket i Stockholm chansen att starta en depå med fokus på mångspråkslitteratur. Nu har Mångspråksbiblioteket funnits i 5 år.

Hur fungerar Mångspråksbiblioteket?

De som får ta del av utbudet är de 140 kommunala grundskolorna i Stockholm stad. De får då låna böckerna i cirka 3 månader, men oftast blir det en hel termin. Det enda Mångspråksbiblioteket kräver är att det finns någon i skolbiblioteket som tar hand om böckerna och skannar in dem i systemet. Det blir på så vis skolbibliotekets ‘egna’ böcker under den perioden. Böckerna skickas i färdiga lådor och är registrerade och klara för utlåning. När de ska skickas tillbaka packas de bara ner i lådorna igen och hämtas upp. Mångspråksbiblioteket har tillgång till transporter som skickar ut lådorna och dessa transportbilar delar de med alla skolor som skickar internpost i hela Stockholm stad. Transporten är på Mångspråksbiblioteket varje dag och skolorna får vänta max en vecka på sin beställning.

Mångspråksbiblioteket består nu av böcker på 67 språk och detta vill de förstås utöka, men vissa språk är så svåra att hitta böcker på. Hela Stockholm stad har samma upphandlingsavtal när det gäller inköp av litteratur och i den upphandlingen har de en tydlig mångspråksdel. Om Ingalill inte hittar böckerna hon söker efter hos Adlibris kan hon leta hos andra leverantörer. Ibland letar hon själv på bokhandlar runt om i världen och söker till exempel på författarnamn och förlag. Hon har samarbetat mycket med Internationella biblioteket när det gäller stöd för inköp av mindre språk som det är svårt att hitta litteratur på.

Cirka 70 av Stockholms skolor har tagit del av Mångspråksbibliotekets utbud de senaste 5 åren. Av dem är det ungefär 35 skolor som lånar kontinuerligt och utlåningen ökar varje månad. De som inte lånar alls från Mångspråksbiblioteket är ofta skolor utan ett ordentligt skolbibliotek eller en skolbibliotekarie. Modersmålslärarna på skolorna får gärna ta del av utbudet, men det är i sådana fall via skolbiblioteket. Resursen är ju till för skolbiblioteken och eleverna och inte för lärarna att använda i sin undervisning.

När det gäller behovet av mångspråkslitteratur är det samma som för svensk litteratur – det behöver hela tiden komma in nya böcker. Det krävs många kanaler och minst en person som är anställd heltid för att bygga upp kunskap och bestånd. Nu när beståndet är uppbyggt och Ingalill har kunskapen att distribuera det, så kan många ta del av detta. Att ha centrala resurser är viktigt, det måste hela tiden röra på sig och fylla behoven där de finns och i tiden de finns. Det man vinner med en depå är att det finns tillgång till personer som har kunskap, för alla kan inte veta eller göra allt. Det är viktigt att vara verksamhetsnära, målet är ju att de ska underlätta arbetet för skolbiblioteken.

Hur fungerar utlåningen rent praktiskt?

På Mångspråksbibliotekets hemsida finns en katalog med hela deras utbud och där fyller man i ett formulär. Ibland skriver bibliotekarierna (även ibland elever) in specifika titlar de vill låna, men det händer också ofta att skolbibliotekarien ber om x antal böcker på ett visst språk och till en viss årskurs. Då sätter Ingalill ihop ett bokpaket till dem. Ibland har också skolbibliotekarien tagit ut en lista på modersmålsberättigade elever på skolan och skickat till Ingalill med en önskan om exempelvis 5 böcker på varje språk som är representerat på skolan.

En utmaning är att ha innehållsbeskrivning på varje bok. Det tar mycket tid och Ingalill kan inte läsa varenda bok. Men de försöker i alla fall ha några ämnesord på varje bok. Nu har de pratat om ett projekt där man kan låta eleverna som läst en viss bok, skriva en liten lapp om hur den var och vad den handlade om och lägga i böckerna. De tycker att det är viktigt att visa att alla språk är viktiga, men också att det finns en stor kunskapsfördel att kunna flera språk. Det är viktigt att få ut informationen att det är bra att läsa på alla sina språk. Forskning har ju visat att det underlättar att lära sig svenska ifall man har en god grund i sitt förstaspråk.

Tack Ingalill och Kia för att jag fick komma och hälsa på i ert fina bibliotek!

Text: Nathalie Pålsson, utvecklingssekreterare med fokus på mångspråkskartläggning

Vill ni läsa mer om Mångspråksbiblioteket kan ni göra det här: http://mangsprak.se/