Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Tips på hur du kan jobba med rörelse i skolan och på fritids

Två barn springer i solnedgång på en grön gräsmatta Children are running to the sunset on the grass in the park

Idag sitter barn ungdomar still mer än någonsin. Detta påverkar hälsan negativt, det vet vi. En studie från Centrum för idrottsforskning (2017) visade att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna nådde upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet, vilket är sammanlagt 60 min per dag.

I dessa virustider kan man tänka sig att siffrorna är mycket sämre än så. Då har skolan och fritidshemmet ett stort ansvar att väga upp detta i sina verksamheter. Och kanske kan vi pga. detta bryta gamla invanda mönster i skolan och utveckla nya goda vanor för mer rörelse i skolan.

Rörelse, fysisk aktivitet och utevistelse stärker immunförsvaret och får oss att må bättre både fysisk och psykiskt. Skelettet blir starkare, koordination och balans förbättras och pulsen ökar. Det är sådant vi kan mäta. Men de viktigaste resultaten är av en helt annan sort och inte alls lika synliga, sådant som har med humöret att göra till exempel, och självkänslan, glädjen och kreativiteten.

Att organisera fysisk aktivitet och rörelse inom ramen för undervisningen i skolan kräver planering, och det har växt fram spännande varianter med rörelse under lektionstid.

Svara genom att röra sig

Få in rörelse genom att låta eleverna röra sig för att svara på frågor. Det kan vara att turas om att komma fram till tavlan, fyra hörn övningar eller att stå upp istället för att räcka upp handen. På så vis blir rörelse en del av lektionen utan att skapa avbrott.

Skapa en rörelseyta i klassrummet

Avsätt en begränsad del av klassrummet för olika rörelsepauser. På så vis kan elever som känner att de behöver röra på sig göra det utan att störa lektionen.

Gör en rörelseslinga

En rörelseslinga är en bestämd sträcka som ska utmana till mer rörelse. Rörelseslingan kan användas för att utmana motoriken eller för en kortare rörelsepaus. Den kan även användas i undervisningen genom att det finns stationer/platser där t.ex. QR-koder sitter med frågor/uppgifter. Rörelseslingan kan finnas inomhus eller utomhus.

Inför minirörelsepauser

Minipauser är korta rörelseövningar på ca 3–5 min för att återfå fokus och ge energi för

fortsatt arbete. Det kan vara RÖRIS (klassrumsgymnastik), Just Dance (korta danser), Tabata pass (klassrumsgymnastik).

Inför utomhuslektioner

Att vara utomhus möjliggör rörelser som kan vara svåra att göra inomhus. Det kan handla om lektioner kopplade till utomhusmiljön eller lektioner där eleverna rör sig för att lösa uppgifter. Till exempel träna glosor eller att svara på frågor när man går. Att prata med sin ”gå-kompis” om ett förutbestämt ämne s.k. Walk & Talk.

Varför inte börja skoldagen med ett gemensamt morgongympapass på skolgården. Här är Tabata eller Röris bra program då rörelserna är förutbestämda och lätta att lära in, det är ganska kort 5–10 minuter, men intensivt och medryckande. Bara ut med högtalaren på skolgården och kör!

Aktiva raster

Genom att pedagoger organiserar, initierar och leder aktiviteter på skolgården under rasterna så leder det till mer rörelse bland alla elever på skolan. Med hjälp av att fokusera på rörelsen utökas även elevernas rörelsevokabulär (att klara av och känna sig trygg i olika rörelser) som i sig ökar deltagandet i olika aktiviteter. En organiserad rastverksamhet med pedagogledda aktiviteter bidrar till att eleverna får en allsidig fysisk aktivitet dagligen under skolveckan som är både stimulerande och glädjefylld.

Länkar:

Malmö Delar finns många tips på enkla rastaktiviteter och Brainbreaks som du som pedagog snabbt kan ta till dig och göra med eleverna.

Träning i livet och Balanserade barn är sidor där du kan hitta olika minirörelsepass, rörelsepauser och videos med rörelse till musik som t.ex. olika Tabata-pass.

Även Riksidrottsförbundet har material till pedagoger inom satsningen Rörelsesatsning i Skolan som syftar till ökad rörelse.

Friskis och Svettis har gratis Röris-program på sin hemsida.

Text: Fredrik Johansson, förste fritidspedagog på Lorensborgsskolan och utvecklingssekreterare på Utvecklingsavdelningen.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.