Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Värdefull bekräftelse i avstämning av fjärrundervisning på Oxievångsskolan

Animerade bilder på lärare och elever.

I Malmö har eleverna i årskurs 9 nyligen återvänt till sina skolor efter att ha börjat vårterminen med fjärrundervisning. Årskurs 7 och 8 kommer turas om att vara på plats i skolan fram tills sportlovet, då ett nytt beslut gällande nätbaserad undervisning ska tas. Grundskoleförvaltningen har fått indikationer från skolorna att fjärrundervisningen fram tills nu har gått bra.

Pedagoger på Malmös högstadier uppger att den digitala tekniken överlag har fungerat väl. Värdkontroller och möjligheten att dela upp elever i smågrupper i Google Meet anses vara det som mest har bidragit till att de känner att de har kunnat genomföra fjärrundervisning med god kvalitet sedan skolstarten i början av januari.

Majoriteten av Oxievångsskolans pedagoger att den nätbaserade undervisningen har fungerat bra.
Tidig avstämning viktig för det fortsatta arbetet

Oxievångsskolan i Malmö gjorde tidigt en avstämning med lärare, elever och vårdnadshavare på högstadiet för att ta reda på deras upplevelser av den första veckan med fjärrundervisning.

Ett inköp av headset till alla lärare var avgörande för att kunna ge dem en bra arbetsmiljö där hemma: ”Utan headset var det väldigt jobbigt, när jag fick headset av skolan så förändrades arbetsförhållandet avsevärt till det positiva.”.

De flesta pedagoger på Oxievångsskolan anser att fjärrundervisningen har fungerat bra. ”Vi har god träning sedan i våras. Jag har även upplevt ett stort stöd från organisationen, ledningen och inte minst DigiMik. Vilket team!”, svarar en av dem i enkäten.

Saknad interaktion med eleverna

Lärarna berättar att det finns både för- och nackdelar med fjärrundervisningen. ”Jag saknar interaktionen med eleverna under lektionerna, men uppskattar pauserna det blir av total tystnad.”. Lärarna uppger också att lektioner i Google Meet innebär att: ”Genomgångarna är mindre påfrestande när en slipper bli avbruten.” och ”Att jag hinner igenom en hel presentation utan att behöva säga till eleverna lika mycket, tysta, sitt ner, lägg ner datorn etc. Nu kan jag så klart inte vara säker på att de lyssnar på instruktioner eller genomgångar men de elever som vill lära sig blir mindre störda av andra elever.”. 

De flesta högstadieelever på Oxievångsskolan är nöjda med fjärrundervisningen.
Mer lugn och ro för eleverna

Majoriteten av eleverna på högstadiet verkar också vara nöjda med sin fjärrundervisning och skriver: ”Det har varit lätt att koncentrera sig och ingen har stört mig.”, ”Jag får mycket mer gjort.” och ”Jag känner att min koncentration och motivation har ökat väldigt mycket, jag känner även mindre stress eftersom att jag kan bli klar med alla uppgifter, inlämningar och så vidare på mindre än en lektion, vilket är jätte bra, är helt klart nöjd med nätbaserad undervisning”. En elev svarar att ”Det känns fortfarande som skola, fast hemma.”.

Vårdnadshavare på Oxievångsskolan är överlag nöjda med övergången till fjärrundervisning.
Viktigt med rörelse under dagen

De allra flesta vårdnadshavare är nöjda med den fjärrundervisning, som har bedrivits på Oxievångsskolan, samtidigt som de har uppmärksammat att det är påfrestande för deras barn att sitta framför en dator hela dagarna. ”Lärarna måste uppmärksamma eleverna på att det är viktigt att röra på sig mellan lektioner. Min son berättar att många elever hänger kvar och snackar på rasten. Brain breaks!”.

Att enbart ha sina lektioner online gör också att vissa viktiga inslag från skoldagen försvinner. ”Upplever att mitt barn klarar distansundervisningen mycket bra, men att hen är mycket tröttare, då det är långa dagar framför datorn (8-16.30) vissa dagar. De små avbrotten med rast o prat med kompisarna, samt cykla till o från skolan saknas mycket.”

Kartläggning av grundskolornas behov av stöd

I mars 2020, när grundskolan stod inför en eventuell övergång till nätbaserad undervisning, skickade vi på Digitaliseringsenheten ut en enkät till våra drygt 80 grundskolor för att kartlägga lärarnas behov av stöd gällande användning av digitala verktyg i undervisningen. Av de cirka 1600 pedagogerna uppgav mer än hälften av dem (54%) att de kände sig osäkra och behövde hjälp med verktyget Google Meet. Endast en tredjedel av pedagogerna kände sig mycket säkra på Google Classroom (34%) och många (79%) svarade att de behövde lära sig hur man gör en skärminspelning. Vi kunde också se att de allra flesta pedagoger uttryckte ett behov av att lära sig mer om att använda assisterande teknik i undervisningen.

Vi skickade även ut en förfrågan till rektorerna för att ta reda på vilket behov av stöd de upplevde fanns på deras skolor, utöver det stödmaterial som vi tidigt under våren erbjöd på vår webbplats Nätbaserad undervisning. De allra flesta rektorer uppgav att de kände sig trygga med det stöd i form av manualer, checklistor och utbildningsfilmer, som erbjöds från centralt håll i förvaltningen. Många rektorer uppgav att de hade en plan för hur de skulle genomföra nätbaserad undervisning, om det skulle bli aktuellt. En del rektorer meddelade samtidigt att deras medarbetare var i stort behov av fortbildning i digitala verktyg och att detta försvårades av det faktum att de saknade en IT-pedagog på sin skola.

Vi har kommit långt, men behöver göra mer

Vi kan se att pedagogernas digitala kompetens har ökat vädligt mycket sedan i våras. Från centralt håll fortsätter vi ge stöd till våra skolor, både när det gäller hantering av teknisk utrustning och teknisk-pedagogisk support för användning av digitala verktyg i undervisningen. Många digitala strukturer, som ger lärare och elever förutsättningar att genomföra och delta i fjärrundervisning, har kommit på plats på våra skolor under det senaste året. I dessa tider är digitala arbetssätt en nödvändighet. Den digitala kompetens, som både lärare och elever nu tränar upp, kommer de få användning av när de är tillbaka i det fysiska klassrummet. Men det finns mer att göra. 

Den oro, som rektorerna redan i våras gav uttryck för inför en eventuell nätbaserad undervisning, gällande de digitalt ovana eleverna på de lägre årskurserna, de elever som saknar internetåtkomst i hemmet, de som är i behov av särskilt stöd, de som har ett annat modersmål än svenska, de som av olika anledningar inte förstår och inte har någon där hemma som kan förklara för dem, de som inte har en trygg familjesituation och där skolan är särskilt viktig behöver vi fortsätta att uppmärksamma och hitta både digitala (och analoga) lösningar för. 

Bild: Colourbox

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.