Digitala verktyg i matematikundervisningen

Inom uppdraget Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande, har fyra grupper med sammanlagt 15 lärare från 14 skolor intervjuats under läsåret 20/21 med fokus på undervisning i matematik. Beskrivningarna av hur digitala verktyg kan stödja lärares och elevers arbete skiljer sig åt mellan de olika stadierna, samtidigt som det finns likheter.

Styrdokument och användning

I läroplanen för grundskolan står det att elever ska få möjlighet att använda digitala verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I kursplanen för matematik finns delar kring programmering samt att digitala verktyg ska kunna användas för undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Svenska elever på högstadiet och gymnasiet använder förhållandevis sällan digitala verktyg på matematiklektionerna enligt Skolverkets uppföljningar och utvärderingar från 2015 och 2018 (Skolverket 2016; Skolverket 2019). Enligt Skolinspektionens granskning Digitala verktyg i undervisningen – matematik och teknik i årskurs 7-9 av 27 skolor, använder mindre än hälften av dessa skolor digitala verktyg på ett medvetet ämnesdidaktiskt sätt i matematik och teknik.

Med detta som bakgrund är det intressant att se hur de lärare som vi intervjuade beskriver användningen av digitala verktyg i sin undervisning i matematik.

Lärarnas användning i undervisningen

Det blev tydligt under intervjuerna att lärares användning av digitala verktyg vid planering och genomförande av undervisning har blivit en naturlig del för många lärare både inför och under en matematiklektion.

Min Powerpoint är på under hela mattelektionen och guidar igenom hela lektionen. Vi börjar med en startuppgift för att sedan gå vidare till mål och syfte och sedan formalisering av mig med en genomgång.

Varje lektion hjälper det dem att de har någonting, att det händer någonting framme vid tavlan. Det är inte bara jag som pratar. Även om jag visar saker med konkret material så har vi alltid PowerPointen som guidar oss.

Dessa citat kommer från två lärare som undervisar på lågstadiet men det hade lika gärna kunnat vara lärare som undervisar äldre elever. Att alltid ha tillgång till en projektor i klassrummet är något som värderas högt av många lärare. Att både kunna förbereda uppgifter, rita tydligt och rakt med exempelvis en digital linjal samt att ändra variabler i en funktion för att på ett konkret sätt visa vad som händer, menar flera av lärarna ger ett stort mervärde. Trots detta använder inte lärarna som vi intervjuat visualiseringsmöjligheterna med hjälp av digitala verktyg i så stor omfattning. Ett skäl som framkommer är att de känner att de inte behärskar dem tillräckligt bra. Dock blir det tydligt att visualiseringsmöjligheter upplevs som mycket positivt när de används under lektionerna.

Digitala verktyg ger en ökad möjlighet till variation både för lärare och elever. Många uttrycker det som att verktygen utökar den pedagogiska verktygslådan. Att prata matematik och att diskutera lösningar beskriver flera av lärarna som centralt i matematikundervisningen och därmed menar de att digitala verktygen många gånger kompletterar undervisningen. Genom att kombinera det digitala med det analoga så ges också en ökad möjlighet att gå från det konkreta till det abstrakta när det gäller elevernas förståelse. Hur det ska gå till är dock inte en självklarhet.

Ett par av lärarna som arbetar på högstadiet beskrev att de helt och hållet gått över till digitala läromedel. De såg fördelar med det, men menade att de behövde ändra sin undervisningen för att fördelarna som finns med bland annat självrättande uppgifter skulle bli något positivt. Om de inte gjorde det såg de en risk att det blev för stort fokus på de rätta svaren och att det blev underordnat hur man kom fram till svaren.

Elevernas lärande och användning

Färdighetsträning vid eget arbete med hjälp av självrättande uppgifter fanns det exempel på i alla intervjuer. Att som elev få en snabb bekräftelse vid mängdträning om svaret är rätt eller fel menade flera av lärarna gynnade många elever samt var tidsbesparande för dem som lärare.

En av lärarna poängterade att det gav ett stort mervärde vid uppföljning och planering när hen på ett överskådligt sätt kunde ta del av vad eleverna svarat rätt och fel på. Det underlättade den fortsatta planeringen och underlättade också möjligheten att ge respektive elev uppgifter på rätt nivå. Möjligheten till anpassningar och individualisering med hjälp av digitala verktyg beskrivs framför allt av lärare som undervisar i förskoleklass och på lågstadiet.

Intervjuerna i förhållande till forskning

I en färsk avhandling (Teaching with digital mathematics textbooks) från Göteborgs universitet visar Marie Utterberg att självrättande digitala läromedel kan hjälpa lärare att identifiera elever som är på väg att halka efter. Det finns delar från våra intervjuer som går att relatera till resultat i avhandlingen. Marie Utterbergs forskning visar att det ställs nya krav på lärarna när denna typ av läromedel används, vilket till viss del nämns i våra intervjuer. Exempelvis så kan fokus lätt hamna på rätt och fel och det kan vara svårt att hitta en balans mellan elevernas individuella arbete och det gemensamma i klassen.

Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt Digitala lärresurser i matematikundervisningen visar att undervisning med digitala lärresurser kan ha positiv effekt på undervisningen, men att lärarens roll och arbete är centralt. Resurser som har ett tydligt fokus ser man också är mer gynnsamma än de resurser som de benämner digitala kurspaket vars syfte är att täcka in exempelvis en hel årskurs matematikundervisning. Även här är det intressant att dra paralleller till intervjuerna där flera lärare pratade om digitala verktyg som ett komplement och samspelet mellan det analoga och digitala. Helt klart är att de lärare som vi intervjuade använder digitala verktyg på ett medvetet ämnesdidaktiskt sätt, men att de ser möjligheter att utveckla och förbättra användningen ytterligare.

När man väl har gått från att vara hundraprocentigt analog till att mixa. Den här blandningen tar ett tag att hitta.

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som framkom vid intervjuerna? I detta blogginlägg har bara några delar av allt intressant som samtalades om fått plats. I dokumentet Matematik från förskoleklass till högstadiet kan du läsa mer om digitala verktyg som administrativt stöd och stöd i det pedagogiska arbetet på grundskolan utifrån matematiklärares perspektiv.

Tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande:

• Lärare ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg (2022-01-14)