Att uppmärksamma och arbeta med hedersproblematik
Oväntade effekter av pandemin
På Ormvråkens och Gladans förskola har Helena Ljungdahl Tofftin, biträdande förskolechef, jobbat med att hitta de bästa lösningarna för att se till att bemanningen på förskolorna fungerar som den ska under pandemin.
Och även om det ibland har varit tufft så har det också fått oväntade positiva effekter.
– Allt handlar om samarbete. Genom att vi jobbar ihop så löser vi det så bra vi kan och dessutom har vi kunnat skapa utrymme för ännu mer kompetensutveckling, säger hon.
Barnens röster och skratt hörs över gården på Ormvråkens förskola som är full av aktivitet. Det är en av konsekvenserna av pandemin, berättar Helena Ljungdahl Tofftin – att den största delen av förskolans undervisning sker ute.
– Det har varit väldigt speciellt. När de första signalerna om coronaviruset kom i början av året så tror jag ingen kunde förstå vidden av hur det skulle påverka oss, säger hon.
Förskolorna har tagit till många extra åtgärder; ännu mer handtvätt, ännu mer städning och också ännu mer undervisning utomhus är några av dem. Helena Ljungdahl Tofftin ansvarar för att bemanningen på Ormvråken och den närliggande Gladans förskola ska fungera och för det uppdragets skull har den ökade utomhusvistelsen haft en positiv effekt.
– Det har lett till att personal och barn från olika avdelningar träffar varandra mycket mer och har kunnat skapa relationer med varandra. Det gör att vi inte är lika sårbara vid frånvaro som vi blir när man jobbar enbart i det lilla arbetslaget, säger hon.
De stärkta relationerna medför att om en från ordinarie personal är frånvarande och en vikarie ska sättas in så kan det göras en bedömning utifrån vad som är bäst för barnen.
– Det kanske inte alls är hos den avdelningen där ordinarie är borta som vikarien ska placeras. Det kanske passar bättre att en annan personal från förskolan går dit och att vikarien tar den platsen istället. Man måste titta på vilka barn som är på plats och vilka ur personalen som är på plats för att vi tillsammans ska kunna skapa så bra dagar som möjligt för både barn och personal, säger Helena Ljungdahl Tofftin.
Måste titta på hela förskolan
Redan innan pandemin hade förskolorna riggat för ett bemanningssystem som inte skulle vara så sårbart vid frånvaro.
– Jag tror inte på att man ska jobba i det lilla arbetslaget utan vi behöver titta på hela förskolan. Vilka barn är på plats, vilka kompetenser har personalen som är här och hur riggar vi bäst för att fortsätta kunna bedriva undervisning även om vi tappar någon ur personalen?
Det kräver mycket av personalen att få till tänket kring att se till helheten på förskolorna, menar hon. Att hela tiden utgå med fokus på barnen och deras trygghet gör att arbetet över gränserna är viktigt för att kunna skapa så bra dagar som möjligt.
Ökad förståelse
Att till exempel röra sig över avdelningsgränserna gör att det blir en trygghet också för personalen genom att de lär känna varandra bättre och får en ökad förståelse för varandras utmaningar.
– Vi har också personal som har rört sig över gränserna mellan de båda förskolorna och hjälpt till att täcka upp vid frånvaro eller varit stand by beroende på hur antalet personal och barn ser ut. Det kräver en stor nyfikenhet och helhetssyn på verksamheten, säger Helena Ljungdahl Tofftin.
Hon lyfter fram medarbetarna och det samarbete som finns kring bemanningen.
– Det är de som kan barnen och personalen bäst och också kan se de bästa lösningarna. Om jag hade valt att detaljstyra och placera medarbetarna hade det inte blivit lika bra. Jag vill verkligen lyfta fram min personals flexibilitet och kunskap. Utan dem hade det inte varit möjligt att jobba på det här viset, säger Helena Ljungdahl Tofftin.
LÄS MER: Så ställde Nydala förskola om sin undervisning under pandemin
Pandemin har varit en utmaning – men det har också funnits positiva effekter. Till exempel har det kollegiala lärandet stärkts på förskolorna. För det handlar inte bara om att det är för få personal på plats – det kan också vara för många.
– Det har funnits dagar då det har varit 12 barn av totalt 80 på plats. Då kan vi inte ha all personal inne så istället har en del jobbat hemma med att till exempel gå utbildning via Skolverket eller läst litteratur. Det finns inte alltid tid för det annars, säger Helena Ljungdahl Tofftin.
Svåra samtal
En av de svåraste sakerna med pandemin har varit att behöva säga till vikarier att kontrakt inte förlängs på grund av minskat behov.
– Det är tufft i vanliga fall också, men det blir extra tufft nu när man vet hur samhället i stort ser ut och att chanserna till andra jobb kanske inte är lika goda som vanligt. Men vi måste anpassa oss efter hur verkligheten ser ut och är det bara ett fåtal barn på plats så innebär det att ordinarie personal är de som bemannar. Men det är påfrestande, säger hon.
– Ska man säga något positivt om tiden med covid-19 så är det att den har hjälpt oss att skapa en starkare vi-känsla på förskolorna. Vi är alla viktiga för att skapa barnens och personalens bästa dag och det har blivit ännu tydligare nu. Hur vårt arbete kommer att påverkas framöver av covid återstår att se, säger Helena Ljungdahl Tofftin.
