Barn lär med hela kroppen när sagor dansas

Genom musik och rörelse får sagorna liv under högläsningen på Kullabäckens förskola. Det bidrar till glädje för både barn och pedagoger.
– Vi vet sedan tidigare att rörelse är en viktig del av vår verksamhet – den leder till att barnen får en bättre kroppsuppfattning och självkänsla, säger förskollärare Homa.

En saga kan berättas på många olika sätt. Den kan läsas, man kan lyssna på den, se den som film, rita den och man kan dansa den. Just dansen har Kullabäckens förskola tagit fasta på.
– Vi har alltid läst böcker men att göra det på olika sätt ger berättelsen mera uttryckssätt som kan nå ut till flera barn. Mimik, gester och ljud är lättare att förstå än talat språk, förklarar Homa.

Musik och text har ett starkt band och är ett bra koncept för inlärning. Dessutom är musik och dans källor till mycket glädje för barnen och kan förstärka känslorna i berättelsen. Med hjälp av danspedagoger har förskolan sedan i höstas påbörjat arbetet med högläsning kombinerat med dans och rörelse. Just nu utgår de från boken “Kurran och pigan räddar en liten”.
– Den boken har många fina och härliga detaljerade bilder. Vi sätter igång musik, läser lite och agerar efter det. Det är viktigt att du lever sagan, att du ger sagan liv. Sagan får nytt liv för varje gång du läser den, säger Homa, förskollärare.
Danspedagogerna har hjälpt förskolan med musik som passar till sagorna de läser. Det är viktigt att tempot och känslan i musiken följer sagans dramaturgi.
– Barnen lär sig med hela kroppen och får en känsla av att lyssna på musiken. De agerar med hela kroppen och allt detta leder till en bättre språkutveckling.

Lär med kroppen

Homa menar att det inte tvunget måste vara en saga som ligger till grund, det kan vara en upplevelse som barn eller pedagoger berättar om.
– Det handlar om att utveckla sättet att berätta. Det är inte bara det talade språket som är i fokus utan man lär med hela kroppen. Det finns barn i våra grupper som är jätteduktiga på svenska men också barn som inte är så starka i svenska språket, vi ser att detta utvecklar språket hos dom, säger Homa och fortsätter:
– Fysisk aktivitet påverkar språket mycket och jag tror att barnen kan överkomma svårigheter på vägen genom rörelse i vardagen. Även vårdnadshavare är positiva och märker att vårt arbete påverkat språket.

Tidigare har förskolan jobbat mycket med rörelse och dans, men att fokusera på berättandet är nytt och har varit väldigt uppskattat av barnen.
– Att leva en saga tillsammans hjälper barnen att hitta på nya lekar, både inne och ute. Det utvecklar deras fantasi.
I början arbetade de ganska mycket med rekvisita, berättar Homa, till exempel genom att barnen fick plocka saker i naturen som de sedan läste om i sagan.
– Barnen kan då känna och se vad som finns i sagorna, de får skapa sagan tillsammans.

Här kan du läsa om Kullabäckens förskolas arbete med Läslyftet.

Ändrad syn på läsning

För två år sedan började förskolan arbeta med Läslyftet, det har gett personalen en ökad förståelse kring hur viktig högläsning är och hur man i stort ser kring läsning.
– Det är viktigt att ställa sig frågor kring hur man läser, vad man vill få fram och vilka frågor som ställs till barnen för att göra dem delaktiga. Delaktighet och barns inflytande är jätteviktigt och gör att vi ser en utveckling i barnens motivation, berättar Homa och fortsätter:
– Allt fler av oss har ändrat sin syn på läsning – det är inget man gör efter klockan tolv när vi har ätit, vi kan göra det när som helst och vi kan göra det både inomhus och utomhus, säger Homa.
Behöver vi bredda vårt sätt att se på läsning?
– Visst ska läsning kunna vara en lugn miljö där vi läser en saga, men ibland finns inte den möjligheten och då kan man välja något annat.

Fotnot: Homa vill enbart ha med sitt förnamn i artikeln.