Frihet och ansvar för elever på distans

Eleverna blev mer aktiva under den nätbaserade undervisningen – åtminstone under det ämnesövergripande projektarbetet kring miljöfrågor som Malmö idrottsgymnasium fick genomföra på distans.

– Man kan våga lämna lite mer ansvar till eleverna än vad vi gjort, de blir mer vuxna av det, säger Therese Samuelsson, bibliotekarie och svensklärare på skolan.

Tanken med ämnesövergripande SNI-projekt (Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll) är att belysa ett tema från olika håll. I det här projektet som utgår från samhällskunskap 1b samarbetade hon tätt med kollegan Ann-Sofi Bodin. Fokus ligger på ett miljlötema som ska tas upp utifrån både sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Elevgrupperna fick sedan redovisa och diskutera sina arbeten med varandra. Ett stort frågetecken inför det senaste SNI-projektet var hur distansundervisningen skulle påverka arbetet.

– Vi känner oss lite utlämnade rent didaktiskt och pedagogiskt när eleverna sitter hemma vid sina skärmar. Vad gör de egentligen bakom skärmarna, är de aktiva?

Viktigt med skolbibliotekarie

Eftersom digital kompetens återkommer i nästan alla ämnen i gymnasiets läroplan var det viktigt att experten på informationssökning, skolbibliotekarien, var med.

– Natureleverna fastnar gärna i det naturvetenskapliga, det ser man i skrivuppgifter också. De plockar gärna det som de känner igen från sitt gebit, så att säga. Så vi vill ge dem flera ingångar för att de ska ta upp alla aspekter. Sedan har vi haft ett SNI-projekt med en samhällsklass också och då kan de nästan vara lite rädda för naturvetenskapen. Man får jobba på olika sätt med olika klasser, beroende på vad de behöver, säger Therese Samuelsson.

Det två månader långa projektarbetet utmynnade i att elevgrupperna höll i varsin lektion om ett miljöproblem; vad innebär det och hur uppstod det. I uppgiften ingår också att fundera kring lösningar.

– Har de hittat en lösning uppstår det ju nya problem; vilka utmaningar uppstår med den lösning som gruppen föreslår? Så det är många nivåer här. Sedan ska varje uppgift innehålla aspekten mänskliga rättigheter; om vi löser ett problem genom att tillverka bilbatterier här i norr, vad innebär det för barnarbetarna i Kongo-Kinshasa som ska bryta mineraler?

Spelade in sina föreläsningar

På grund av distansundervisningen spelade eleverna in sina genomgångar i förväg och spelade upp det via meet.

– Det fungerade jättebra med förinspelat. De kunde gå tillbaka och svara på diskussionfrågor kring materialet efteråt, så eleverna var aktiva hela tiden. Processen med att få till snygga inspelningar var också nyttig för dem. Det blev ett flippat klassrum där vi kunde gå tillbaka och titta på allas redovisningar; för vår del var det ett bra bedömningsunderlag, säger Therese Samuelsson.

– Som lärare får du en mer konsultativ roll?

– Vi blev ju tvungna att släppa dem fria när de skulle arbeta med sin presentation. Det var jobbigt för oss lärare att inte ha samma koll, men när de fick friheten tog de ansvar. Alla hjälptes åt när allt var nytt med de digitala verktygen, eleverna tipsade varandra. Det väckte ett stort engagemang när allt inte var kontrollerat och givet och det fanns friare tyglar att lösa uppgiften, säger Therese Samuelsson och fortsätter:

– Det vi kunde göra var att vi hade diskussionsfrågor under tiden i elevgrupperna för att kontroller var de var i processen.

Förberedelse för gymnasiearbetet

SNI-projektet, som genomförs under årskurs två, blir också en värdefull förberedelse för eleverna inför gymnasiearbetet.

– De är väldigt bekväma med att använda internet, men man måste nästan sätta en bok i handen på dem och säga att nu får ni slå upp det här. Jag har tagit fram ett länkregister till dem så att de är lite mer varma i kläderna inför gymnasiearbetet. De vågar mer när de blir tryggare, säger Therese Samuelsson och berättar att en elev fått tag i och intervjuat en forskare på Nasa om miljöfrågor i samband med SNI-projektet.

Till skillnad från en klassrumssituation där eleverna har sina invanda roller och kanske blir lite mer tillbakalutade gynnar ett sådant här projektarbete arbetssättet vid högre studier, och i arbetslivet, resonerar hon.

– Då är det ju ingen lärare eller förälder som kontrollerar vad de gör hela tiden. Sådana här projekt har varit utskällda länge, för att man lämnar eleverna för att lösa uppgifter på egen hand. Men dels bygger vi ju inte hela skoldagen på det och dels hade vi ju förankrat det och påbörjat arbetet innan distansundervisningen. Med bra förberedelser funkar det.