Ser tillbaka på fyra hektiska år

Det blev fyra händelserika år för Lars Rehnberg i rollen som förvaltningsdirektör. Kort tid efter att han börjat briserade sfi-härvan och hans sista år präglades av en pandemi. Samtidigt har han varit med och satt tydligare fokus på det systematiska kvalitetsarbetet och att rektorer ska få mer tid till det pedagogiska uppdraget. Nu väntar en lugnare tillvaro på norra Öland.

– Jag kommer framförallt sakna människorna jag jobbat med. Sedan finns det en kombination av puls och värme i Malmö stad som jag kommer att sakna. Nu ska jag framförallt se till att få mer egen fri tid, säger Lars Rehnberg.

Några styrelseuppdrag, bland annat på Malmö universitet och några mindre uppdrag som mentor och konsult kommer han ha kvar, men på det stora hela är det en 40-årig karriär som ska summeras. De senaste 25 som skolledare.

Struktur och tydlighet

Givande, intressant och händelserikt är hans egna ord om tiden i Malmö. Han berättar att det fanns förväntningar när han började att jobba med strukturer i organisationen och ökad tydlighet kring kärnuppdraget.

– Jag upplevde det fanns otydligheter som utgjorde hinder för att vi tillräckligt skulle kunna fokusera på måluppfyllelse och hur det kan bedrivas på olika ansvarsnivåer. Det behövdes tydlighet kring huvudmannarollen och huvudmannens ansvar men också förmåga att styra och stödja. Samtidigt med ett starkt fokus på rektorernas roll som pedagogiska ledare.

Läs mer: Nya direktören Anneli Schwartz vill hitta samarbeten

Vid en genomlysning av ledningsorganisationen identifierade han otydligheter i roller och uppdrag och därtill oklara ansvarsfördelningar. Han upplevde också att det systematiska kvalitetsarbetet inte bedrevs i de former han var van vid. Därför skedde en omorganisation som bland annat ledde till att kvalitets- och utvecklingsavdelningen bildades.

– Jag tycker att vi har sett en effekt av det nu. Att vi kommit så pass långt att vi har sjösatt processer där det systematiska kvalitetsarbetet blir den röda tråden i hur vi faktiskt jobbar.

Sfi-härvan 2018 en prövning

2018 nystades även den så kallade sfi-härvan upp. Upphandlade leverantörerna av sfi hade ägnat sig åt oegentligheter i redovisning och fakturering av sina utbildningar. Härvan satte press på förvaltningen som också tog hem utbildning till egen regi, vilket innebar en omorganisation.

– Där visar hela förvaltningen vilken kraft vi hade, vilken kompetens vi besitter och vilket engagemang det faktiskt födde att hantera en så kritisk situation. Det är något man tar med sig.

Coronakrisen

Det senaste året har istället handlat om att hantera coronakrisen. Ett intensivt jobb.

– Man kan vara ärlig att säga att mycket tyvärr har fått stå tillbaka.

Det har varit tufft många gånger och frustrerande när rekommendationerna har kommit med kort framförhållning.

– Men det viktiga är att vi har förhållit oss till att följa de rekommendationer myndigheter och smittskyddsläkare har gett. Vi har själva inte gått ifrån den bärande principen. Det har också varit viktigt att vi har haft politikens tillit att fatta besluten ute i organisationen på delegation.

Lars Rehnberg kan känna oro för de elever som fått spendera lång tid med undervisning på distans. Flera kompensatoriska insatser för att mildra effekterna är på gång, men det gäller att följa utvecklingen framöver och vara redo för fler åtgärder.

Ser möjligheter i vuxenutbildning

Samtidigt ser han en stor kraft i Malmö stads vuxenutbildning. Enligt honom är det delvis där nyckeln finns till några av Malmös utmaningar, bland annat arbetslösheten.

– Det finns ingen stad i Sverige där vuxenutbildningen är en så avgörande faktor för hela samhällsutvecklingen som i Malmö. Jag känner mig ganska trygg hur vi ska kunna möta upp de behov som har genererats. Det kommer att krävas kraft, stora mått av flexibilitet och utvecklingskapacitet.

Flexibilitet är också vägen fram för att bryta den ojämlikhet och utmaningar som finns inom skolan vad gäller betyg och andel som tar gymnasieexamen. Lars Rehnberg pekar på den nya resursfördelningsmodell som införts inom gymnasiet är ett steg mot ökad likvärdighet. Tätare samverkan med grundskolan kring övergången till gymnasiet är ett annat exempel.

Rådet till efterträdaren är att fortsätta jobbet med att utveckla kulturen i förvaltningen.

– Mycket fokus har varit att sätta organisation, struktur och ändamålsenlighet. Någonstans handlar det om att leva det. Det finns också ett behov av en postpandemi-hantering. Även där tror jag det blir jätteviktigt att fokusera på relationer, kultur och värderingar.

Profil:

Ålder: 63

Familj: Maka. Tre egna barn, ett bonusbarn, tio barnbarn

Fritidsintressen: Gillar historia och det intresset kan ofta förenas med intresset för fågelskådning med en exkursion i naturen. Gillar att jobba med händerna, bygga, bygga om och så odlar vi ganska mycket. Ska även skaffa höns.

Bakgrund: Utbildad gymnasielärare. Var sedan studierektor på den statliga skoltiden. Blev rektor 1992 och skolchef 1996–1997. Har varit skolchef i Mjölby, utbildningschef i Tranås och verkade sju år som utbildningsdirektör i Linköping innan uppdraget i Malmö. Har även haft olika uppdrag på Skolverket och SKR.

Text: Pär Trulsson
Foto: Pelle Jernryd
Artikeln publicerades först i Edico.