Integrerat hållbarhetstänk på Årets hållbara grundskola

Biodling på taket, ett eget miljöhus och ett integrerat hållbarhetstänk i stora delar av undervisningen. Apelgårdsskolan har fått utmärkelsen Årets hållbara grundskola och berättar nu om det pedagogiska arbetet bakom.

Utmärkelsen delas ut av Håll Sverige Rent och till de skolor som genomgått programmet Grön flagg.
– Vill man själv komma igång kan man börja med skräpplockardagar, och sen ta in det i undervisningen, det går att koppla an till i nästan alla ämnen, säger Katarina Fornell, lärare i NO, teknik och matematik på Apelgårdsskolan.

Biodling på taket

Biodlingarna som i dag används i undervisningen kom först upp på skoltaket när Katarina Fornell hittade en urban biodlare till forskningsprojektet de deltog i 2017, där skulle forskare från Lunds universitet, bland andra, ta reda på hur binas honungsmagar fungerade.
– Men det var omständligt och i slutändan inte så roligt för oss och eleverna eftersom det inte var våra egna bin, säger hon.

Då var Senad Camo, träslöjdslärare på skolan, inte sen med idén att han kanske kunde vidareutveckla sina befintliga kunskaper i biodling.
– Innan kriget på Balkan hade jag påbörjat processen att bli biodlare, så detta var chansen att ta upp det igen. Så vi fick hjälp av Birger Emanuelsson på Naturskolan i Torup och nu har vi fått våra egna bin som vi använder i undervisningen i naturvetenskap, säger han.

Numera är 7:orna med i ett annat pågående forskningsprojekt som heter Pollenjakten. Där är syftet att undersöka vilka växter som honungsbina pollinerar runtom i landet. Från taket där biodlingen står har de livesänt till klassrummen, en lösning för att få eleverna att komma så nära bina som möjligt eftersom eleverna själva inte ska vara uppe på taket.

Globala målen i fokus

Utöver det har de också passat på att ta tillvara på allt från binas honungsproduktion genom att de i undervisningen slungat honung, gjort bivaxljus och egen bivaxsalva som de sålt. Eleverna har då själva fått välja organisationer som vinsten ska skänkas till och kom då överens om både en lokal och global organisation.

Arbetet med de globala målen har också varit i fokus på skolan. Bland annat genom att eleverna de senaste åren har haft utbyten och kontakt med en skola i USA, i Danmark och en i Pakistan. De gjorde också ett försök till brevväxling med ett skola i Namibia där ett 20-tal elever skrev brev som de tyvärr aldrig fick svar på.
– En, men bara en elev fick svar. Vi vet inte riktigt om breven kommit bort eller hur postgången varit, säger Katarina Fornell.

Däremot har de kontakt med skolan i Pakistan via Google meet och på grund av tidsskillnaden får eleverna på Apelgårdsskolan komma till skolan tidiga morgnar för att hinna ta del av de pakistanska elevernas skoldag.
– Det ger eleverna en kännedom om globala frågor. Och att de får lära känna en person som lever i en annan miljö. Att lära sig knyta kontakt och ställa frågor om deras livssituation och diskutera, säger hon.

Katarina menar att det är viktigt att visa dem världen och hur ekonomi, sociala frågor, hållbarhet och politik hänger ihop. Och, hur har de det i skolan i Pakistan? Är det en självklarhet att alla får utbildning?
Senad Camo flikar in:
– Eller att det finns jämställdhet, jämlikhet, rent vatten och sanitet? Hur ser man på barnkonventionen?

Han har själv varit en av drivkrafterna bakom att skolan fick ett eget miljöhus där de kan sopsortera tillsammans med eleverna.
– Min pappa källsorterar inte här på Rosengård och här måste vi måste kämpa tre gånger så mycket med något som är naturligt någon annanstans. Vi fick ett miljöhus i våras och allt de kan lära sig om såna här saker i skolan har de ju en möjlighet att ta hem till sina föräldrar, säger han.

En prioriterad del av läroplanen

Dessutom har Senad Camo, som flera andra lärare på Apelgårdsskolan, sett till att ta in hållbarhetstänket ordentligt i sin träslöjdsundervisning.
– Vi använder mycket återvunnet material och undviker att använda mycket metall som spikar och skruvar. Trävirket är närproducerat och vi försöker inte låta något gå till spillo och återanvända mycket. Vi använder inte så mycket kemikalier heller, man kan t ex använda smör istället för att bets för att få en djup färg, säger han.
Han menar också att de försöker tänka cirkulärt på skolan.
– Vi tillverkar saker i egen regi, vi behöver inte köpa allt. En elev i fyran gjorde en hylla som nu används i förskoleklassens klassrum, säger han.

Nu planerar de att bygga odlingslådor att ställa ut på skolgården. Där ska eleverna få lära sig ta hand om odlingarna som en del av undervisningen.
–Vi ska också börja odla hydroponiskt framöver. Så vi är inte klara utan vi fortsätter, detta är bara början, säger Katarina Fornell.

Varken Katarina Fornell och Senad Camo upplever att de stött på hinder när de prioriterat hållbarhetsarbetet, utan har stöd av ledningen. Hon hänvisar till läroplanen och menar att hållbarhet och de globala målen ju nämns på många ställen.
– En ledning som tycker detta är irrelevant är kanske inte en så bra ledning. Detta måste ju prioriteras på alla skolor, säger hon.