Kartläggning i förskoleklass – nytt material på Malmö delar

Materialet riktar sig främst till lärare i f-klass men även till skolledare och lärare med specialpedagogisk kompetens. Linda Bengtsson som har skapat materialet har själv jobbat i förskola under 8 år och i förskoleklass under 9 år.

LÄS MER: Kartläggning i förskoleklass på Malmö delar

Kartläggning – ett obligatoriskt inslag

– Kartläggningsarbetet blev obligatoriskt läsåret 2019/2020 och ska göras under höstterminen i förskoleklass. Genom kartläggningen kan man fånga upp elever som är i behov av stöd i sitt lärande. Då kan man i god tid sätta in stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik, säger Linda. 

Syftet med kartläggningen är att fler elever ska nå hela vägen fram till utbildningens mål. Eftersom det fortfarande är relativt nytt brukar kartläggningen generera en hel del frågetecken och osäkerhet. Det vill Linda råda bot på. 

– Det finns mycket information om kartläggningsarbetet på exempelvis Skolverket, Skolinspektionen och SPSM. Jag har samlat det viktigaste på Malmö delar så att man slipper lägga ner tid på att söka, sålla och sammanställa material från olika håll, förklarar Linda. 

Kartläggningsmaterialet på Malmö delar

Lärare kan använda det här materialet för att få stöd i att integrera vissa eller alla delar av kartläggningen i undervisningen. Det kan också användas som en bas för att planera den fortsatta undervisningen. Resultatet av kartläggningarna ska ligga till grund för planering av den fortsatta undervisningen och det här materialet tipsar om hur lärare kan arbeta även med den biten. 

LÄS MER: Integrera kartläggningen i undervisningen

– Jag brinner mycket för leken och vill verkligen trycka på att inte glömma förskoleklassens uppdrag. Det är lätt att bli för resultatinriktad. Glöm inte att utgå ifrån elevernas intressen. Låt lek och skapande vara väsentliga delar av skoldagen, som det står i läroplanen för grundskolans tidigare år. Att inte försöka pressa in kartläggningar, lek och andra delar under samma dag vid olika tidpunkter utan göra det till en helhet, tipsar Linda.

Linda flaggar också för att använda materialet genom att göra sig en tydlig bild av vilka förmågor det är som ska observeras och att de många gånger kan observeras i leken.

– Det spelar ingen roll om eleven visar att hen kan använda ett glas som mätinstrument för att portionera upp sand i en planerad bedömningssituation; eller om hen leker konditori i sandlådan och fördelar sand lika (som de låtsas är tårta) med hjälp av ett glas. Eleven visar genom båda sätten att hen kan använda ett informellt mätverktyg (som är en av de saker som observeras i “Sanden/ riset”). Men för eleven är leken ett naturligare sätt! 

Linda om Malmö delar

Det har varit väldigt roligt – och enkelt! Den svårare biten har varit att samla all information från alla sidor och sammanställa detta. Sedan var det bara att lämna vidare till Malmö delar som fixar fram ett upplägg! 

Till kartläggningsarbetet på Malmö delar