Att väcka barns intresse för hållbar utveckling genom sinnena

Därav har det definierats ett behov av att genomföra en vetenskapligt inriktad fördjupning (pilotstudie) med målet att utveckla och arbeta vidare med innovationsprojekt med och för Malmös yngsta invånare kopplade till lärande, hållbar utveckling, globala målen och Agenda 2030.

Fördjupningsarbetet är ett samarbete mellan förskoleförvaltningen område B och Pi Malmö. Syftet är att få mer kunskap om hur barn tillsammans med pedagoger lär genom kreativa lärprocesser som har kopplingar till reella utmaningar som hållbarhet, globala målen och Agenda 2030. Varje lärprocess inom InnoCarnival utmynnar i en slutproduktion, utöver det äger förskolorna/skolorna och deltagande grupper sitt eget arbete. Vid Innovationskarnevalen på Eleda stadion (MFF stadion) i Malmö den 20–21 april kan besökarna ta del av förskolornas resultat, idéer och erfarenheter från olika lärprocesser som erbjudits förskolor och skolor.

Att lära och uppleva genom våra sinnen

Lärprocessen Grönsakslandet som fördjupningsarbetet utgår ifrån kan ses som en grogrund för att inkludera hållbar utveckling med förskolans läroplan, entreprenöriellt lärande och barnens hälsa. Med hjälp av Sapere-metoden[1], som pedagogerna också fått fortbildning i, har barnen fått uppleva grönsaker med alla sina sinnen (hörsel, känsel, lukt, smak & syn). En av nyfikenhetsfrågorna som formulerades inför fördjupningsarbetet löd: ”Vad händer med barnens förhållningssätt till råvaror under (efter) arbetet med lärprocessen?” Under reflektionssamtalen med de fyra arbetslagen har det bland annat framkommit att nyfikenheten kring mat har ökat. Fler barn vågar prova grönsaker och mat som de vanligtvis inte äter när de först har fått möjlighet att lyssna, smaka, titta och känna på råvarorna. Genom lärprocessen har också de vuxnas relationer till mat, råvaror och grönsaker utmanats:

”Man får lämna sina egna värderingar. Vårt uppdrag är att utmana barnen. Genom att utmana barnen så utmanar man sig själv också”.

I lärprocessen blir med andra ord de vuxna viktiga förebilder för barnen. Arbetet med lärprocessen har tillika inneburit att det samtalas mer om mat generellt, men även traditioner, där mat och olika matkulturer är en viktig del. Det har inneburit att det blivit ett mer lustfyllt och lekfullt lärande i samband med måltiderna. Samverkan med måltidspersonalen har även ökat under arbetet med lärprocessen.

Hinder och möjligheter med reella utmaningar

Att odla tillsammans med barnen, både inne och ute, är en viktig del av lärprocessen. I fördjupningsarbetet har arbetslagen lyft hinder som de stött på under arbetets gång och inte sällan är det praktikaliteter som tillgång till vatten på gården och tidsaspekter exempelvis att lov och odlingssäsonger inte alltid är förenligt.

”Det praktiska gör skillnad. Det kan höja eller hindra”.      

Även om vissa hinder lyfts, inte minst kopplat till det praktiska, ser arbetslagen framför allt möjligheter med arbete som utgår ifrån reella utmaningar som hållbar utveckling. Inom förskolans verksamhet finns en tradition av att tänka hållbarhet, men genom lärprocessen har det fått större utrymme i aktiviteter, leken och lärmiljöerna. Lärprocessen har även kopplats till pågående tema, skapande, IKT, språkutveckling genom samtalen och läsningen av exempelvis faktaböcker. Att barn och vuxna, genom lärprocessen, har fått en gemensam upplevelse är något som arbetslagen menar är essentiellt, vilket kan antas vara en god grogrund för fortsatt arbete med utmaningsbaserat lärande och hållbarhet i linje med globala målen och Agenda 2030.

I programmet för Education Lounge under Innovationskarnevalen kan besökare ta del av erfarenhet från lärprocessen Grönsakslandet och fördjupningsarbetet.

https://innocarnivalskane.se/education-lounge/

En mer utförlig redovisning av resultatet från fördjupningsarbetet kommer gå att ta del av senare i vår.

Pedagogisk dokumentation som metod

I förskolornas uppdrag ligger att dokumentera och analysera verksamheten genom dokumentation på olika sätt (skolverket.se). Med inspiration från Hillevi Lenz Taguchi (2012) har konceptet pedagogisk dokumentation använts som metod i fördjupningsarbetet. Det innebär att reflektionssamtalen med de fyra arbetslagen har utgått ifrån olika material; teckningar, bilder, film, foto, ljud, reflektionsanteckningar som samlats in under arbetet med lärprocessen. Pedagogisk dokumentation har till syfte att stötta pedagoger och forskare inom pedagogik att kunna beskriva och tala om lärande bortom det språk som är baserat på uppdelningen teori och praktik (Lenz Taguchi, 2012).

Vidare läsning om pedagogisk dokumentation:

Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra- aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups.

Skolverket (u.å.) Pedagogiska dokumentation. Hämtad 2022-04-13 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/dokumentation-i-forskolan.

[1] Sapere är latin och betyder ”att kunna”, ”att smaka”, ”att veta” och ”att känna” (Livsmedelsverket och Sapere International, 2015).