De ger eleverna en medveten studieteknik

Intresset för anteckningsböcker spred sig som en löpeld i klassen början av en hösttermin. Caysa Jonassen och Kim Sjöberg hade nyligen börjat arbeta tillsammans på Kungshögsskolan.

­­­– Vår första reaktion var: ”Åh så himla trevligt att ni vill anteckna. Det är jättebra att ni antecknar.” Men ganska fort så märkte vi att de inte förstod hur de skulle göra. De ville skriva ned vartenda ord och blev stressade när det inte gick. Då tänkte jag, vänta lite? Ger jag mina elever rätt förutsättningar, berättar Caysa Jonassen.

– Det blev verkligen något av en käftsmäll. Jag kände mig inte som en särskilt bra lärare. Vi två arbetar mycket med anpassningar i klassrummet och lektionsdesign. Vi ger våra elever massa information. Men allt det kvittar ju egentligen om eleverna inte vet hur de ska ta det till sig, säger Kim Sjöberg.

Kollegorna beslöt sig omgående för att vägleda eleverna kring hur man planerar, skapar struktur och gör medvetna val när det kommer till studieteknik.

– Vi pratar så mycket om att ge elever en likvärdig skola. Efter skoldagens slut lägger vi allt ansvar på eleverna och ber dem gå hem och plugga. Vi vet med säkerhet att alla gör det på helt olika sätt. Jag är nyfiken på vad som händer om vi ger varje elev en medveten studieteknik. Vilka resultat kommer vi få se då, säger Kim Sjöberg.

SE CAYSA OCH KIMS FÖRELÄSNING OM STUDIETEKNIK HÄR

Skrev boken som de själva letade efter

När de sökte efter material och litteratur om studieteknik var det mesta skrivet på engelska eller för äldre barn eller vuxna. Då bestämde de sig för att själva skriva den bok som de sökte efter. I höst släpps deras bok Studieteknik – övningar för att förstå och utveckla lärande.

– I vår bok ville vi erbjuda en hel verktygslåda med olika typer av studietekniker, vi ville även medvetandegöra olika typer av studietekniker och ge exempel på hur eleverna kan testa sig fram och utvärdera vad som passar dem bäst. Som lärare ser jag hur tydligt självkänslan påverkar elever. Det är viktigt att ta sig tid att förklara för eleverna att vi alla är olika och lär oss på helt olika sätt. Uppmuntra dina elever till att vara lyhörda mot sig själva och att reflektera kring vad som fungerar, eller inte fungerar när de pluggar, säger Kim Sjöberg.

Caysa Jonassens och Kim Sjöbergs egna elever har fått testa olika studietekniker hemma, bland annat med hjälp av en planeringsbok. En bok som Caysa Jonassen helt enkelt gjort för hand och kopierat upp. I den planerade hon tillsammans med eleverna och skapade en överblick över terminen, som sedan vårdnadshavare kunde ta del av. Planeringsboken blev även en efterlängtad länk mellan skola och hem.

– Jag kände tydligt att vi behövde planera tillsammans och vårdnadshavarna har varit väldigt positiva till det. Vårdnadshavarna är trots allt en viktig del i det hela. Men för oss var det även viktigt att eleverna kunde skapa utrymme för återhämtning och fritidsintressen – genom att planera när och hur de skulle plugga, säger Caysa Jonassen.

Strategier för att hantera distraktionstjuvar

Kim Sjöberg och Caysa Jonassen har pratat mycket med eleverna om att plugga effektivt, ha framförhållning och att sedan utvärdera.

– Förr skrev jag på tavlan och sa till mina elever: ”Ni har prov nästa onsdag. Bra, då har jag sagt det till er. Nu vet ni.” Vissa elever pluggade då varje dag innan – andra pluggade kvällen innan. Nu har jag lagt in gemensam planering i min ordinarie undervisning varje fredag. Då ser vi över kommande vecka och skriver in när och vad man ska plugga på inför provet, säger Caysa Jonassen.

– Vuxna kan vara så snabba på att värdera och till exempel säga: ”Jasså så du pluggade inte på provet – men du gick på fotbollsträningen?” Det är lätt för att döma. Vi borde tänka mer på hur vi själva fungerar. Vi behöver ju återhämtning och vi möter också distraktionstjuvar i vardagen, säger Kim Sjöberg.

Distraktionstjuvar är något som de gärna lyfter med elever och uppmuntrar eleverna att reflektera kring. Under en diskussion om ämnet visade det sig till exempel att en majoritet av eleverna stördes av att lärare eller vuxna gick in och ut ur klassrummet, eller bara gick runt i rummet.

– Vi lärare blev ju glada över att en sådan sak kom fram. Vi pratar med eleverna om vad vi kan göra för att minska distraktioner i både skola och hem. Ibland är lösningarna enkla. Men ibland är det svårare. Hur gör man när det är ens egna tankar som spökar, säger Caysa Jonassen.

– Ja, vi pratar mycket om strategier. Det är lätt att eleven sitter en hel timme och ska plugga men hela tiden blir avbruten av telefonen, TV:n eller att tankarna börjar vandra. Det är ohållbart för vem som helst. Vi tipsar våra elever om att avsätta 15 minuter till att plugga med avstängd TV och telefonen i ett annat rum. Om det dyker upp massa tankar så kan eleven skriva ned dem på en post-it-lapp. Efter 15 minuter kan eleven ta en paus eller göra något annat. Så småningom kanske de där 15 minuterna utökas till 20 minuter och så vidare, säger Kim Sjöberg.

Man hinner mycket på 10 minuter

Att tiden som lärare är knapp är inget som Kim Sjöberg och Caysa Jonassen sticker under stolen med. Men de vet att man hinner mycket på bara 10 minuter och arbetar en del utifrån just det.

– En av våra metoder handlar om att elever efter att de lärt sig något nytt ska ta en paus på 10 minuter. Efter det så får eleverna repetera för att se vad den minns eller inte minns. Vi arbetar mycket med repetitionstillfällen och förklarar för eleverna varför det är bra, säger Caysa Jonassen.

– Våra elever har ganska få läxor, men vi prata mycket om hur hjärnan fungerar och hur den lär sig nya saker. Även om man inte har några läxor så kan man ta 10 minuter hemma och tänka igenom vad man gjorde i skolan. Ett knep är också att låta eleverna får 10 minuter på sig att skriva ned vad de lärt sig i slutet av skoldagen. Då kan man även starta nästa dag med att gå igenom de anteckningarna, säger Kim Sjöberg.

På så sätt sker en framplockning av kunskap som hjälper eleverna att komma ihåg men som även ger dem information om vad de lärt sig och vad de behöver fokusera mer på.

– Sedan har vi en tredje kollega i vårt arbetslag som heter Göran. Även om vi undervisar i olika ämnen så har vi stenkoll på varandra. Om Caysa undervisar om Roald Dahl på engelskan så kan även jag nämna Roald Dahl på svenskan. Sedan kanske Göran har geografi och då kan visa varifrån Roald Dahl är. Det är små enkla insatser som kan betyda mycket, fortsätter Kim Sjöberg.

– Vi tycker om att ha roligt och göra det där lilla extra för eleverna. Det är så kul att Göran alltid säger ja till våra smågalna idéer, till exempel den där gången när vi kom på att vi skulle klä ut oss till Gustav Vasa och hans fru och dotter låta eleverna intervjua oss i klassrummet, säger Caysa Jonassen.

– Ja, vi har verkligen roligt både med varandra och våra elever. Vi investerar i relationerna med eleverna, säger Kim Sjöberg.