Varför har vi klassråd?

Terminen är i full gång och det är dags för både klassråd och elevråd. Men vad innebär klassråd/elevråd egentligen?

Ja, varför har vi det?

Elevers delaktighet och inflytande är viktiga faktorer när det kommer till motivation och lust att lära. Delaktighet och inflytande är en del i skolans demokratiuppdrag och ger elever kunskaper om hur man pratar till varandra, hur man lyssnar på varandra mm.

Skolverket (2022) skriver att elever har rätt till inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö samt att de har rätt att hålla möten och organisera sig. Demokratiska forum där eleverna får möjlighet att påverka och ta ansvar för skolans verksamhet är bl a klassråd och elevråd.

Jag arbetar på utvecklingsavdelningen (grundskoleförvaltningen) och i mitt arbete har jag den stora förmånen att möta och samarbeta med många lärare (såväl enskilda lärare som hela arbetslag och skolor) i deras undervisning i olika ämnen. För min del har bloggandet på Pedagog Malmö fört en något slumrande tillvaro under ett par år.  Nu har jag en ny taktik. Mindre fokus på att få ihop en rejäl text, mycket mer fokus på att sprida ideér från alla olika klassrum. Det finns så otroligt mycket bra, så mycket kvalité, i Malmö stads grundskolor att visa och berätta för varandra om.

I detta omstarts, nystarts blogginlägg kommer inspiration från Jenny Esbjörnsdotter Karlsson, förstelärare på Rosengårdsskolan. Varför har vi klassråd? är en fråga som Jenny ställde till sina elever nu i uppstarten av terminen. På bilderna ser ni hennes presentation till eleverna. I dessa lektioner använde Jenny sig också av kooperativt lärande-strukturen Mötas i mitten.

På tal om inspiration sa Jenny något tänkvärt: ”Jag blev inspirerad av kollegorna och gjorde en presentation som passar just min årskurs. Det är så vi arbetar på Rosengårdsskolan. Vi inspirerar varandra.”

Hoppas att ni som läser blogginlägget också blev inspirerade!

”Klassråd vecka 34: Tillbakablick – varför har vi klassråd? Val av elevrådsrepresentant. Hur har skolstarten varit?”
Texter om varför vi har klassråd. 1. Elevråd: elevrepresentanter från årskurs 3-9 träffas på ett möte. Elevrådsrepresentanterna berättar vad deras klasser har kommit fram till. På elevrådsmötet pratar man om saker som rör hela skolan. 2. Klassråd: skolledningen skickar ut olika ämnen som de vill att vi ska diskutera i klasserna. Ibland händer det saker i klasserna som vi måste prata om. Lärarna informerar om olika saker som ska hända men också saker som vi behöver bli bättre på.
Vad innebär det att vara en elevrådsrepresentant? För att vara elevrådsrepresentant måste du kunna: göra anteckningar på elevrådet. Våga prata inför andra och framföra klassens åsikter. Lyssna på andra elevrådsrepresentanter.
Val av elevrådsrepresentant. Om du vill vara elevrådsrepresentant räcker du upp handen. Läraren skriver upp alla som vill vara elevrådsrepresentant på tavlan. Skriv sedan ett av namnen på en lapp. Du får inte skriva ditt eget namn. Lägg lappen i lärarens låda. Läraren läser upp och räknar vilket namn som fått flest röster.
En kooperativt lärande-struktur för att prata om hur skolstarten varit. Instruktioner: dela in eleverna i grupper om fyra. Ge varje elev en whiteboardtavla. Be eleverna fundera över hur skolstarten har varit. Be eleverna skriva ner sina tankar. Be sedan eleverna läsa upp vad de skrivit för varandra i gruppen. Gruppen ska sedan försöka sammanfatta gruppens tankar på en ny whiteboard som sedan presenteras för övriga grupper. Tänk på att utse en sekreterare i gruppen för denna punkt!