Hon arbetar normbrytande med mat 

Salt och peppar är de enda kryddorna som står nedskrivna i recepten på Manal Hassans lektioner. Hon uppmuntrar istället eleverna att själva botanisera i kryddskåpet och att gärna välja samma sorts kryddor som de använder i hemmet.

– Det leder till att en maträtt under en lektion kan smaka på många olika sätt här. Det är klart, vissa gånger smakar maten kanske inte som man tänkt sig. Men jag ser också hur elever går fram till kryddskåpet och vet exakt vilka kryddor de ska ha, säger Manal Hassan.

Ett klassrum för diskussioner

Under sina år som lärare i hem- och konsumentkunskap har Manal Hassan sett hur maten förenar människor. Matlagningen öppnar upp för spännande samtal, till exempel om hur en enda maträtt kan förgrena sig och utvecklas genom historien och i olika kulturer.
– När vi till exempel lagar ett grundrecept av dolma så kan elever med olika etniska och kulturella ursprung utbrista att sådana äter vi ju hemma hos oss. Då jämför vi svenska kåldolmar med dolma från mellanöstern och dolma från slaviska länder. Mellanösterns dolma är till exempel ofta smalare och lite mer kryddigt smaksatta. I de slaviska länderna har den en tjockare form och en annan fyllning. Vi diskuterar liknande kring till exempel piroger eller risrätter som biryani, säger hon.
Manal Hassan upplever att hennes elever ofta slappnar av lättare i hemkunskapssalen när de lagar mat och att det bidrar till att samtal tar fart på ett naturligt sätt.
– Mitt klassrum ska vara som deras andra hem. Det de lär sig här inne är saker som de behöver kunna när de får ett eget hem, för de kommer ju alla flytta hemifrån förr eller senare. Jag påminner dem ofta om det. Sedan säger eleverna ofta att jag är skolans mamma, säger hon och skrattar.

Tänkte undervisa i SO och historia

Från början hade Manal Hassan siktet inställt på att bli SO- och historielärare men bytte spår efter att hennes lärare på lärarutbildningen uppmuntrat henne att i stället välja ett ämne hon brann för.
– Jag brinner ju för maten, men hade gärna sett fler samarbeten med andra ämnen. Jag grubblar mycket själv över vilka händelser vi ofta lyfter i historien – och vilka vi sällan lyfter. Men det är svårt. Det är inte alla lärare som känner sig trygga i att ta diskussioner om till exempel historia eller religion med elever, säger Manal Hassan.
– Det är en av anledningarna till att jag anser att processtödjarutbildningen på Pedagogisk inspiration borde vara obligatorisk för all skolpersonal: lärare, lokalvårdare och vaktmästare. Ja, alla, fortsätter hon.

Under läsåret 2021/2022 utbildade hon sig själv till processtödjare i normkritiskt arbete. Något som i början väckte en hel del frustration.
– Jag var ganska arg i början. Under utbildningen fick andra deltagare upp ögonen för vilka privilegium de har. Själv hade jag mött fördomar sedan jag som litet barn fick höra från min lärare att det enda jag kunde bli var städare.

Manal Hassan pausar en stund.

–  Men sedan började jag förstå att även de andra deltagarna hade blivit diskriminerade, fast på andra sätt. Det kunde till exempel handla om att man inte fick förlängt kontrakt på grund av en graviditet. Det var något nytt för mig, säger Manal Hassan.

Ett normmedvetande förhållningssätt

Redan när det var dags att skriva examensarbete på lärarutbildningen intresserade sig Manal Hassan för normer och gjorde en studie om normmedvetande förhållningsätt hos pedagoger inom grundskolan. Ett examensarbete som hon bär med sig i tankarna än idag.
– Jag försöker hela tiden stärka vi-känslan som den gemensamma normen här i köket. För att jobba med normmedvetande förhållningsätt krävs det att jag är alltid aktiv i klassrummet för att till exempel upptäcka härskartekniker och bryta dem. Jag analysera alltid mitt egna material och mina lektioner och anpassar det till varje elevgrupp, säger hon.

På en hylla i klassrummet har Manal Hassan placerat en ljuslykta, som tänds vid alla religioners olika högtider. Hon planerar och anpassar också undervisningen utifrån högtider.
– Inför påsken vet jag att de elever som är ortodoxa judar fastar, då köper jag hem veganskt smör och planerar så de kan baka efterrätter och ta med hem till kvällen. Likaså bakar vi saker som eleverna kan ta med sig hem när vi muslimer fastar, säger Manal Hassan.

Under perioder när olika elever fastar finns det också möjlighet att arbeta med mer teoretiska skoluppgifter i hemkunskap. Manal Hassan passar även på att undervisa om hur man äter rätt och ger sin kropp bästa förutsättningar att må bra.
– I den nya kursplanen för hemkunskap står det att vi ska arbeta med normmedvetande förhållningssätt – sedan finns ju inget direkt svar i hur du ska jobba med det. Men jag skulle säga att man ska utgå ifrån sin elevgrupp, säger Manal Hassan.

Bemöter känsliga frågor från elever

Eleverna beskriver henne som skolans mamma och kanske är det också därför hon som hem- och konsumentskapslärare även får mer oväntade frågor om identitet, kön och könstillhörighet.
– Om jag märker att någon elev inte mår bra så tar jag tag i det direkt. Jag försöker alltid ta hänsyn och visa respekt för mina elever. Jag försöker undvika att slänga mig med ”hej grabbar” eller ”hej tjejer” i korridoren, eftersom jag vet att vi har elever som identifierar sig som trans, ickebinär eller funderar kring sin könstillhörighet. Även i klassrummet försöker jag att undvika att säga “ni tjejer där”. Istället säger jag “Sara och ditt gäng där borta”. Det finns många enkla sätt att undvika att göra eleverna obekväma, säger Manal Hassan.

Men det kan även hända att elever aktivt söker sig till Manal Hassan för att diskutera hur de ska förhålla sig till religion och frågor om kön.
– Om en elev till exempel kommer till mig och säger “Enligt min religion är det faktiskt inte okej att vara trans eller icke-binär” så bemöter jag det direkt. Jag svarar med: “Nej enligt din religion så är det inte det, men i vårt samhälle här i Sverige så är det okej att vara det. Här i skolan visar vi respekt för varandra oavsett religion”, säger Manal Hassan.

– Sedan upplever jag att humor är ett bra redskap. Om jag märker att några elever är osams eller diskuterar argt så är det ibland mest effektivt att gå in och bryta genom att använda humor. Samtidigt vet mina elever att de alltid får säga till mig om de tar illa upp av mina skämt. Jag påminner eleverna om det ofta, för man kan ju aldrig veta vilka trauman andra människor bär på. Sedan tycker jag ärligt talat att det är svårast att jobba med normmedvetande förhållningsätt med vuxna människor, avslutar hon.

Kanske känner du igen Manal Hassan? Hon är redan känd från Resterkocken och en riktig fena på att jobba mot matsvinn:

Resterkocken: Gör crème fraiche med Manal Hassan från Söderkullaskolan – YouTube

Resterkocken: Gör kanelbullecrumbles av torrt, vitt bröd med Manal Hassan från Söderkullaskolan – YouTube