Så jobbar de med nya läroplanen

– Det är att arbeta med mänskliga rättigheter, det är just vad det handlar om, säger Lina Sigander som är lärare i svenska på skolan.

Nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer har präglat alla läroplaner sedan hösten 2022. I samband med läroplansändringarna bytte även kunskapsområdet som tidigare hetat sex och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer.

”Lyxigt att få stöd”

Men den största ändringen är just att undervisningen blivit ämnesintegrerad, alltså att undervisningen ska ske inom alla ämnen. Det har krävt nytänk och en del förberedelse av skolorna.

– Det var lyxigt att få stöd med frågorna, att det kom någon som redan hade tänkt igenom det ordentligt, säger Sara Lindell, kurator på Malmö Idrottsgymnasium.

Skolan var en av många som fick stöd av Pedagogisk Inspiration för att få vägledning, kunskap och utbildning inför omställningen. De bjöds in till workshops och flera utbildningstillfällen under hösten 2021.

Sara Lindell har tillsammans med rektor Christian Fegler och lärarna Niklas Bjerre och Ann-Sofie Bodin varit drivande i utvecklingsarbetet inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Skolan fick bland annat ta del av handboken som sammanställts för samtliga skolformer. 

– Till en början var det lite svårt att lägga detta på lärare som redan har fullt upp, och där det inte är självklart hur det ska gå till. Men då fanns bra material man kunde använda, säger Sara Lindell. 

Samsyn kring ämnets relevans

Ett år efter läroplansändringarna är Sara Lindell och lärarkollegan Lina Sigander i full gång med att planera en kärleksvecka på skolan, som ska äga rum efter årsskiftet. Det är ett tematiskt arbete som ska pågå en vecka och vara ämnesöverskridande. Tanken är att det ska synas i korridorerna och skapa en stämning bland eleverna på skolan.

Under våren 2022 hade de på skolan hel del träffar kring läroplansändringarna, där lärarna bland annat fått jobba med hur de ska lyfta frågorna inom sina ämnen.

– Det vill vi hålla liv i, och vi kommer göra det igen inför kärleksveckan, säger Sara Lindell.

De menar att de är måna om att arbetslagen har en samsyn kring ämnets relevans bland annat genom att ta upp det på gemensamma arbetsplatsträffar.

– Frågorna är otroligt viktiga och vi behöver få alla att äga dem. Det ska inte läggas på vissa ämnen eller lärare utan alla ska bidra, säger Lina Sigander.

Ingångar för varje skolämne

Lina Sigander började jobba på Malmö Idrottsgymnasium i början av höstterminen 2023. Hon hade med sig en del kunskap, insikter och arbetssätt inom kunskapsområdet sedan tidigare. Inte minst genom sitt ideella arbete med att driva ett instagramkonto med fokus på normer, sexualitet och jämställdhet inom skolan. 

Hon beskriver det som en del av ett större värdegrundsarbete och menar att det i mångt och mycket handlar om mänskliga rättigheter. Att formulera det så är viktigt, eftersom det är ett sätt att göra det till allas angelägenhet, menar hon.

Men hur ska till exempel en mattelärare få in det i sin undervisning?

– Det är en vanlig fråga och det finns en jättebra bild jag kan visa, säger hon.

Hon visar en bild från instagramkontot hon driver, den föreställer en whiteboard-tavla där de ritat en mindmap med förslag på vilka ingångar olika ämnen kan ha.

Mindmapen är baserad på ett material från RFSU. Under matematik står det bland annat statistik. Statistik som kan visa på ojämlikhet och normer genom att belysa skillnader mellan könen är ett exempel. Såsom inkomstskillnader, skillnader i brottsstatistik eller inom vissa yrkesgrupper.

När fokus så länge legat på sexuell hälsa och särskilt ett riskperspektiv menar de att mer självklara kopplingar kan missas.

– Vi måste bredda vad vi behöver prata om.  Till exempel om relationer, vad är rimliga och hälsosamma relationer att ha, och vad är ohälsosamt? Samtalet behöver inte ha fokus på könssjukdomar, eller anatomi och biologi.  Det kan vara att lyfta frågor som: ”Hur gör man slut på ett bra sätt? Eller hur vill man inte bli dumpad?” Det är frågor elever gärna vill prata om eftersom det pågår i deras vardag. Det kan plockas upp inom ramen för många ämnen, säger Lina Sigander.

”Elever vågar fråga”

Hon menar att mycket handlar om vilket klassrumsklimat man skapar. Målet är att kunna fånga upp frågor i stunden. Lyckas man få en fråga i stunden är det en stor vinst. Frågar en så är det ofta fler som undrar samma sak.

Lina Sigander beskriver en etta hon hade som redan i början av terminen vågade ställa frågor om mödomshinnan.

– Det var en sån milstolpe! Vi läste en bok om heder (”Vem har sagt något om kärlek” av Elaf Ali, reds anm.) och pratade om myten om mödomshinnan. 
Det var nytt för många att den är en myt, att inget förändras i kroppen efter att man haft sex. Det kan vara omskakande information för vissa. Det var givande för alla och så modigt att många vågade ställa följdfrågor och skapa ett sånt samtalsklimat, säger Lina Sigander.

Bättre struktur och syfte med undervisningen

Men de belyser att det också betyder att skolan behöver agera mot kränkningar.

– Att fånga frågan på flykt är också att reagera på språkbruk och kränkningar. Och alla bör göra det, annars kan det bli att ”kvinnor driver jämställdhetsfrågor…”, men nej det är ingen kvinnofråga. Vi ska alla ha samma förhållningssätt, säger Lina Sigander.

Både hon och Sara Lindell menar att arbetet som gick under sexualundervisning förut var det mer ostrukturerat och kunde drivas mer av enskilda lärare. Att bjuda in externa aktörer som RFSU eller andra föreläsare.

– Skillnaden nu är att vi har en bättre struktur och bättre tanke kring det hela, det finns ett syfte i att det ska ligga på alla, säger Sara Lindell.

De gör skillnad på punktinsatser och linjearbetet som ska inkorporeras i undervisningen.

– Allt sitter ihop: har vi ett bra värdegrundsarbete så blir det enklare.  Det är ett förhållningssätt vi ska ha hela tiden. Och vi märker en större medvetenhet från ledningsgrupp, EHT och lärare på skolan, säger hon.

– Man blir uppmuntrad till att vara fri i klassrummet och att våga vara kreativ i dessa frågor. Då kan fler lärare känna sig mer bekväma, när det kommer inifrån. För man måste hitta sin egen ingång, säger Lina Sigander.