Språkutveckling genom gestaltning
Gestaltning som transspråkande resurs
Hur kan olika verbala och icke-verbala uttrycksätt samverka i ett transspråkande syfte? I workshopen HÅL får barn möjlighet att utforska språket genom gestaltning, rörelser och rumsliga upplevelser.
Att utforska HÅL
Under workshoppen HÅL får barn möta HÅL genom det visuella, materiella, verbala, skriftliga, rumsliga och kroppsliga. ”Hål, hål, hål. Här är hål och där är hål”, säger barnen medan de rör sig runt på gården tillsammans med pedagogen från Kreativt Lärcentrum eller KLC som det brukar kallas. Kreativt Lärcentrum (KLC) är en mötesplats för barn och pedagoger på Malmös kommunala förskolor. Verksamheten är ett samarbete mellan förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen och finns på Mazettihuset i Malmö. Sedan 2017 är det dans och rörelse som står i fokus.
Att samverka kring HÅL
I syfte att undersöka hur icke-verbala uttryck och kommunikativa händelser kan bidra till språkutvecklande arbete har det gjorts ett utvecklingsarbete med avstamp i workshoppen HÅL. Utvecklingsarbetet är ett samarbete mellan KLC, förskoleförvaltningen i Malmö stad och Pedagogisk inspiration (Pi) Malmö som har mynnat ut rapporten ”Språkutveckling genom gestaltning”. En fråga som väcktes under utvecklingsarbetet var hur olika verbala och icke-verbala uttrycksätt kan samverka i transspråkande syfte?
En vidgad förståelse av transspråkande
I dag talar vi om flerspråkighet som en resurs. När det gäller transspråkande (translanguaging), som jag tittar närmare på i denna blogg, myntades begreppet av språkforskaren Cen Williams (1996, refererad i Svensson, 2018). Med transspråkande menas människans användande av alla språkliga resurser för att kommunicera med andra och sig själv (Svensson, 2018). I Williams studie (1996, refererad i Svensson, 2018) är transspråkande kopplat till tvåspråkiga elever. Det vill säga att transspråkandet som undersöks är kopplat till språk som i nationsspråk.
Inom forskningen idag betonas vikten av att även se exempelvis bild, film, musik, kroppsspråk, rum och plats som en del av barns språkliga repertoar (se exempelvis Burgess 2021, Canagarajah, 2018, García & Wei, 2014).
Att arbeta med flerspråkighet i förskolan
Förskoleförvaltningen i Malmö stad har sedan länge arbetat för att lyfta betydelsen av språkutvecklande arbetssätt i förskolan, med fokus på flerspråkighet och modersmålsstöd. 2014 upprättades en språkpolicy som sedan dess har reviderats kontinuerligt. I policyn står bland annat att ”Det verbala språket är sammanflätat med alla kroppsliga och gestaltande språk. Rörelse, bild och form, konstruktion, drama och tecken kan göra det verbala språket mer komplext” (s. 3). Detta går i linje med det som undersöks i utvecklingsarbetet och i workshoppen HÅL.
Nya frågor väcks
Ett viktigt resultat från utvecklingsarbetet visar att genom en vidgad syn på språkutveckling som workshoppen HÅL inbjuder till, blir rörelser, gestaltning, det materiella och det rumsliga centrala transspråkande resurser i kommunikationen mellan barn och barn eller barn och pedagog. Under workshoppen används enbart svenska av både barn och pedagog, utom vid ett tillfälle då ett barn använder det engelska ordet för godisklubba (lollipop). Det innebär att det verbala får stå till sidan för det icke-verbala och/eller gestaltande som transspråkande resurser i sammanhanget. Utifrån resultatet väcks frågan om hur vi i förskola och skola kan stärka samverkan mellan icke-verbal och verbal kommunikation för att utveckla förståelse för språklig mångfald ytterligare.
Läs mer i första numret av PI:s rapportserie
Mer om utvecklingsprojektet står att läsa om i rapporten ”Språkutveckling genom gestaltning” som är det i första numret av PI:s rapportserie FORSKNING OCH SKOLUTVECKLING i samverkan.
Referenslista
Burgess, J. (2021). Translanguaging and wonder: A poetic inquiry into newcomer belonging. I Burgess, J. (red), Visual and Cultural Identity Constructs of Global Youth and Young Adults, 246–267. New York: Routledge.
Canagarajah, S. (2018). Translingual Practice as Spatial Repertoires: Expanding the Paradigm beyond Structuralist Orientations Linguistics, Volume 39, Issue 1, February 2018, Pages 31–54, https://doi.org/10.1093/applin/amx041
Förskoleförvaltningen Malmö stad (2015) Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad.
García, O. & Wei, L. (2014) Translanguaging: Language, Bilingualism and Education. Switzerland: Springer Link.
Svensson, G. (2018). Transspråkande–bakgrund, teorier och praktiknära exempel. Artikel 1. Begreppet Translanguaging och dess ursprung. Hämtad 2024-01-08 från
Skolverket (2023). Flerspråkighet i förskolan. Hämtad 2024-01-08 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/flersprakighet-i-forskolan
