En samling pedagoger poserar för kameran i ett skolbibliotek.
Projektet och texten är ett resultat av ett nära samarbete mellan lärare på Komvux och Pedagogisk Inspiration Malmö. Foto: Fredrik Thunberg

”Börja med att skapa lärandemål”

På vilka sätt kan skriftliga prov på vuxenutbildningens yrkesutbildningar vara utmanande för både elever och lärare? Läs del 3 i rapportserien Forskning och skolutveckling i samverkan.

Seka Borojevic, förstelärare Komvux VO, Biljana Nilsson, lärare Komvux VO, Yvette Johansson, förstelärare Komvux VO och Jens Ideland, vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration Malmö, svarar på några frågor kring rapporten.

– På vilka sätt kan skriftliga prov på till exempel vuxenutbildningens yrkesutbildningar vara utmanande för både elever och lärare?

För elever:

● Språkliga hinder – svårigheter att formulera svar, svårt att tolka frågor och instruktioner,

● Tidsbrist.

● Eleven utmanas att koppla teori med praktiska moment. Då kan dessa delar inte alltid kan sättas ihop.

● Att omsätta det praktiska till abstrakta teoretiska förklaringar.

● Vid generella frågor ökar elevens osäkerhet på vad det är som efterfrågas av läraren.

För lärare:

● Skapa frågor som är begripliga för eleverna.

● Skapa frågor som tolkas på ett lika sätt både av elever och lärare.

● Begrepp som tas upp i proven överensstämmer med litteratur och undervisning

● Samma begrepp återkommer i både litteratur och undervisning

● Att en fråga innehåller två frågor

● Svårigheter att skapa frågor där eleven kan utveckla svaren

● Risken att utforma frågor som är generella.

● Vid prov som bygger på case är utmaningen att hålla texten relevant till det som efterfrågas till följdfrågorna.

● Tid att skapa prov

– I det här utvecklingsprojektet har ni sökt nya metoder för att utforma skriftliga prov så att de ska synliggöra de här elevernas förmågor och kunskaper; vad har ni framför allt kommit fram till?

● Vikten av att ha en röd tråd mellan planering, undervisning och bedömning.

● Att samma begrepp används i undervisningen som i bedömning.

● Skapa prov kollegialt för att synliggöra fallgropar och bidra med konstruktiv kritik för att kunna utveckla konstruktionen av dem.

● Kollegialt lärande samt användning av forskning och litteratur kan stärka bedömningspraktiken. Vi har sett en del fördelar med fallbaserade prov. Dock finns det där också en hel del utmaningar.

– Ni har också utvecklat en trestegsmodell för kollegialt arbete med skriftliga prov – beskriv den!

Som lärare behöver vi börja med att skapa lärandemål, att tänka igenom vad det är eleverna ska kunna. Då kan vi göra en konstruktiv länkning och skapa läraktiviteter som hjälper eleverna att nå lärandemålet. När vi sedan utvecklar bedömningsaktiviteter är det bra om vi lärare samarbetar och analyserar elevernas svar och provens konstruktion tillsammans.

För oss var det bra att göra; en sambedömning med fokus på om elevernas svar blev tydliga och visar att de nått lärandemålen eller inte, en sammanställning av sambedömningen – så att det blir tydligt vilka frågor som genererar otydliga svar och verkar vara svåra för eleverna att hantera. Och en analys av varför vissa frågor gav otydliga svar – så att vi kunde justera frågorna och göra provet bättre. I detta steg var det bra att vi också intervjuat eleverna om deras upplevelser av provet.

– Vem bör läsa den här rapporten?

Rektorer och skolledare kan med fördel läsa denna rapport för att få en inblick i komplexiteten och de utmaningar som lärare ställs inför för att skapa bedömningar där eleverna har möjlighet att visa sina förmågor så att en rättssäker bedömning kan göras. Alla som jobbar med skriftliga prov kan ha nytta av någon del / några delar av den här rapporten.

Läs rapporten här!

Projektet och texten är ett resultat av ett nära samarbete mellan lärare på Komvux och Pedagogisk Inspiration Malmö: Seka Borojevic, förstelärare Komvux VO, Kristina Hallberg, förstelärare Komvux VO, Yvette Johansson, förstelärare Komvux VO, Lidija Lazarevic, tidigare specialpedagog på Komvux VO, Siv Lundkvist Westergren, lärare Komvux VO, Biljana Nilsson, lärare Komvux VO, Slavica Rankic, tidigare rektor Komvux VO, Maj-Lis Werner, tidigare rektor Komvux VO, och Jens Ideland, vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration Malmö, fil.dr i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap och fil.lic. i musikpedagogik samt Lisbeth Gyllander, Torkildsen, avdelningschef för Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kvalitets och utvecklingsavdelning och fil.dr i pedagogiskt arbete.