Bättre relationer – och ökat läsintresse 

Som på många andra skolor har de på Mellersta sett att eleverna läser mindre, att läsförståelsen brister och att de saknar strategier för läsning. Skolan har därför under senaste läsåret fokuserat extra mycket på skönlitteratur.
– Dels för att skapa en lust att läsa, ett egendriv, men ibland måste man också tvingas in för att komma över vissa trösklar. Här gäller det att som skola vara innovativ och kreativ; har man svårt för läsning måste man göra det mer, inte mindre. Där kan vi stötta och bygga stödstrukturer, för att få en bättre läsförståelse och för att de ska klara sig bättre i skolan överlag. Skönlitteraturen är ju den allra bästa språngbrädan in dit, men det ska ju också finnas en glädje i det, säger Ulrika Wirgin, biträdande rektor.

Struktur-, process- och individnivå

Skolan tar sig an läsningsutmaningen på struktur-, process- och individnivå, berättar hon. Starten sker redan på introduktionsmötet med de blivande sjundeklassarna, där Ulrika Wirgin och hennes kollega träffar elever och vårdnadshavare enskilt för ett samtal kring förutsättningar. Redan då, på vårterminen inför högstadiet, får alla elever samma bok att läsa, “F som i sämst” av Cilla Jackert. En bok som sedan följs upp på svensklektionerna i sjuan.
– Vi pratar om vilka erfarenheter eleverna har med sig, om anpassningar. Men vi ställer också en fråga om just läsning; vilket intresse har du, på en skala från ett till sex, för skönlitteratur? De får självskatta sig för att vi ska ha ett utgångsläge.

De pratar också om hur mycket de läser hemma.
– Många föräldrar är medvetna om att läsning är viktigt, men saknar strategier för att implementera det hemma. Då tipsar vi om att man till exempel kan bestämma en tid för läsning hemma, följa upp läsningen med sitt barn eller kanske läsa samma bok tillsammans, säger Ulrika Wirgin.

Vikten av relationer

När Ulrika Wirgin tillsammans med Susanne Bergquist, skolbibliotekarie, Helga Boström, processledare i språkutveckling och lärare i svenska och svenska som andraspråk blickar tillbaka på första året med läsprojektet återkommer de till relationer. Och det är inte bara goda relationer till eleverna som är viktiga utan även med vårdnadshavare.

I och med att Susanne Bergquist som skolbibliotekarie sedan också träffar alla sjundeklassare enskilt i 15 minuter lär hon känna dem, deras läsnivå- och intresse och sätter upp läsmål tillsammans. För att motivera eleverna till läsning kommer de läscoachande samtalen att fortsätta under hela högstadiet.
– Den här relationen driver deras motivation framåt när det gäller att utvecklas som läsare. I och med att jag på individnivå vet var eleverna är i sin läsning är det lättare för mig att hitta vägar som kan motivera just den eleven. Det kan till exempel vara att ge dem en utmaning via en svårare bok eller en ny genre. Det kan också vara att berätta för dem att de kanske skulle stärkas av att lyssna samtidigt som de läser eller att testa om de gillar serieromaner, säger Susanne Bergquist.

Lovande resultat

De beskriver resultaten efter första läsåret som väldigt lovande. Elevernas självskattning av sitt läsintresse låg i årskurs sex på 3,3 på en skala från 1-6 och hade under vårterminen i sjuan ökat till 4,5. Elever från alla årskurser lånar fler böcker på skolbiblioteket och de tycker sig se att en positiv läskultur växer sig starkare där motivationen att läsa blivit starkare.

De betonar alla att det här är ett långsiktigt projekt. När “piloteleverna” i sjuan nått nionde klass öppnar sig andra möjligheter, hoppas de.
– Vi tänker att vi ska jobba med de eleverna som läsande förebilder för de yngre eleverna. Kanske att vi kan åldersblanda elever i boksamtal, säger Helga Boström.

Här finns utvecklingspotentialen

Även när det gäller att involvera och engagera vårdnadshavarna finns det utvecklingspotential, menar hon.
– Vi erbjuder redan workshops om lässtrategier för vårdnadshavare, men vi skulle vilja utveckla det, säger Helga Boström och fortsätter:
– Då sitter vi helt enkelt med vårdnadshavarna och visar på exempel med texter; hur kan man göra innan, under och efter läsning. Kanske prata om förväntningar på boken, läsa baksidestexten. Det här kan ju stötta även när det gäller läromedelstexter.
– Vi tror att det är en framgångsfaktor att vi är tre personer på olika plan som arbetar i det här projektet. Jag kan skapa förutsättningar för det, men sedan är det Susanne och Helga som gör ett hästjobb med kartläggningarna, individuella samtal och uppföljningar. Att i till exempel arbetslagen hela tiden lyfta vikten av läsning i alla ämnen. Ingen kollega kan blunda för detta, säger Ulrika Wirgin.