Europeiska Unionen, vad angår det oss?

Texten 'Sverige i EU 30 år' står i gula och blå färger.
Så arbetar Oxievångsskolan för är att öka elevernas kunskaper om Europaparlamentet och att uppmuntra dem till att delta i demokratiska processer och aktiviteter –läs Heléne Nyréns blogginlägg!

I år är det 30 år sedan Sverige blev medlem i EU. Sverige har sedan dess två parlament, nämligen Riksdagen i Stockholm och Europaparlamentet i Bryssel och Strasbourg. EU-lagarna är överordnade de nationella lagarna, om det råder en konflikt dem emellan. Ungefär hälften av alla beslut i kommun- och regionfullmäktige berörs av Bryssel. EU-politik är i hög grad inrikespolitik. Ändå var valdeltagandet så lågt som 53,39 procent när svenskarna gick till valurnorna för att välja sina representanter till Europaparlamentet 2024.

Det finns olika förklaringar till att valdeltagandet är så lågt, jämfört med när svenskarna lägger sin röst till riksdagsvalet: Ett är att Sveriges geografiska läge, norr om ”kontinenten”, kan bidra till att känslan av tillhörighet och samhörighet med andra europeiska länder inte är så stark. Det faktum att Sverige har undgått krig de senaste 200 åren, är en annan. EU började som ett fredsprojekt, med Jean Monnet som en av pionjärerna. ”Fortsätt, fortsätt, det finns ingen framtid för Europas folk om de inte enas.” och ”Vi bildar inte koalitioner av stater, vi förenar män”, lär han ha sagt. En tredje förklaring till det låga valdeltagandet kan vara att medborgarnas upplevda brist på kunskaper om EU gör att de väljer att inte använda sin politiska rättighet att rösta till ett av Sveriges parlament.

Under de trettio år som Sverige har varit medlem i EU, så har unionen utvecklats till att omfatta fler politiska områden och fler medlemmar. EU utvecklas ständigt och i ganska rask takt – men är det i sig en anledning till att vända bort huvudet och avstå från att vara aktiva EU-medborgare? Nej, snarare behöver vi ”steppa upp” och öka kunskaperna om EU och nyfikenheten kring vad EU innebär för oss i vår vardag, samt hur EU kan arbeta för en hållbar framtid.

Inte nog med att valdeltagandet till Europaparlamentet är lågt, anmärkningsvärt är att det finns stora geografiska skillnader både på nationell nivå – men även inom Malmö stad: Rosengårds centrum hade ett valdeltagande på 26.65%, medan Västervång Fridhem landade på 73,96 procent i sitt valdeltagande.

Texten 'Europaparlamentet ambassadörskola' och en EU-flagga.

Europaparlamentets Ambassadörskoleprogram – EPAS

Sedan augusti deltar Oxievångsskolan i EPAS. Syftet med EPAS är att öka elevernas kunskaper om Europaparlamentet och att uppmuntra dem till att delta i demokratiska processer och aktiviteter.

Vårt deltagande i programmet är ett resultat av ”det ena leder till det andra”. Det började med att SO-lärarna på skolan var besvikna över det stora antalet ogiltiga röster i Skolval2022 som genomfördes. Vi bestämde oss för att ”göra om och göra rätt” inför Skolval2024 och åkte i november över sundet för att öka våra kunskaper om EU genom att besöka Europa Experience Copenhagen. Det gav oss inspiration till att arbeta för att stärka kunskaperna om EU på vår skola.

I januari fick vi förfoga över en halv studiedag, där vi inför våra kollegor på olika sätt riktade strålkastarna mot vårt viktiga demokratiuppdrag, med hopp om att Skolval2024 skulle komma att bli hela skolans ansvar. En morgon samlades eleverna på högstadiet under ”klasstid” för en digital sändning med en kort lektion om EU och hur EU genom samarbete försöker att arbeta med de globala målen. Därefter fick eleverna frågan om de skulle vilja bli en av skolans EU-elevambassadörer, samt tillgång till en länk för att kunna göra en intresseanmälan.

I mars fick 32 intresserade elever åka på en ”kick-off” till Köpenhamn för att göra studiebesök på Europa Experience Copenhagen och Frihedsmuséet, med syfte att öka sina kunskaper om EU, framtida utmaningar och om hur det kunde vara att leva under nazisternas ockupation av Danmark under det andra världskriget. Under våren arbetade eleverna med olika aktiviteter för att sprida sina kunskaper vidare och väcka intresse för EU inför Skolval2024: Undervisa elever på mellanstadiet, lära lärare, skapa affischer, förbereda schema inför Skolval2024, möblera och arbeta i vallokalen är exempel på aktiviteter som genomfördes.

När jag satt i vallokalen tillsammans med en handfull EU-elevambassadörer, så fick jag frågan om de skulle vara tvungna att göra en ny ansökan – eller om de automatiskt skulle få fortsätta med sitt uppdrag under kommande läsår. Förvånad och glad över att få frågan, så insåg jag samtidigt att det vi på skolan hade gjort under terminen låg helt i linje med olika aktiviteter som skolor gör inom ramen för Europaparlamentets Ambassadörsskoleprogram – så varför inte skicka in en ansökan? Sagt och gjort, ansökan skickades in och vi blev antagna i augusti.

Med EPAS har vi möjlighet att utveckla vårt påbörjade arbete. Skolan ges möjlighet till utbildningstillfällen, till nätverkande med inspiration och tips, stöd med struktur och resurser.

Ett collage med bilder på människor som lyssnar på föreläsning om demokrati.

Skolvalen och skolans demokratifrämjande uppdrag

Skolan har flera uppdrag och åtaganden, varav demokrati- och värdegrundsuppdraget är både brett och stort

Av de 30 000 högstadieelever i Sverige som fick möjlighet att rösta i Skolval2024, valde 81% att rösta. I Malmö deltog tyvärr endast sju högstadieskolor, med 1497 elever, i Skolval2024. Det här är siffror som bekymrar mig, eftersom skolan spelar en stor roll för att utbilda våra elever till att bli aktiva och demokratiska medborgare. Skolvalet är mycket viktigt för att lära ungdomar hur man röstar, den sänker tröskeln till att besöka vallokalerna och man vet att skolvalet är särskilt viktigt för elever som inte talar om politik och demokrati hemma.

När vi valde att göra en särskild satsning på ”Skolval2024 – hela skolans ansvar”, så var det ett sätt att lära om, genom och för demokrati. Ett tydligt och konkret arbete för skolan att samlas kring. Skolans medverkan i Europaparlamentets Ambassadörsskoleprogram blev en naturlig fortsättning. I vår tid, när vi på olika sätt ser att vår demokrati är hotad, så skulle jag önska att fler skolledare vågar avsätta tid och ge utrymme för demokratifrämjande aktiviteter för både sin personal och sina elever.

Vill du veta mer? Hör av dig till Heléne Nyrén på Oxievångsskolan!

Heléne Nyrén, Oxievångsskolan

Legitimerad lärare i geografi, historia, religion och samhällskunskap

Skolambassadör för EU2024

En hand lägger ett kuvert i en låda som det står 'skolval' på.