Så hålls Rosengårdsmodellen levande

Det var 2018 som modellen sjösattes på Rosengårdsskolan med målet att öka trygghet och studiero efter att oroligheter och stök präglat skolan.

Lugnare och tryggare studiemiljö

Åtta år senare lever modellen i högsta välmåga och svaren i elevenkäter pekar på en lugnare och tryggare studiemiljö. Modellen revideras varje läsår efter att arbetslagen gjort sina läsårsanalyser, berättar Cecilia Larsson-Ståhl. För det är en viktig framgångsfaktor här; modellens innehåll utgår från medarbetarnas egna behov.
– Den är förankrad i verksamheten; vi såg att gör vi så här så blir det lugnare. Varför gör vi inte det på hela skolan? Ja, det är klart vi ska göra! Det var så det startade, säger Cecilia Larsson- Ståhl och understryker:
– Det är svårare om man gör det från andra hållet, om jag hade kommit och sagt, nu ska vi ha en Rosengårdsmodell och i den ska det stå så här och så här. Den har vuxit fram utifrån ett behov.

Modell för klassrummet – och utanför

I dag rymmer modellen allt från klassrumsnära praktik med tydliga strukturer som lektionsstart och avslut och övergången mellan skola och fritids. Många elever på Rosengårdsskolan behöver tydliga strukturer, berättar hon.
– Det var ett arbetslag som började följa med sina elever in på fritids så att den övergången skulle bli smidigare. De var också med en stund på samlingen på fritidshemmet och de märkte att det blev mycket lugnare. Så vi började göra det på hela skolan. Om lärarna tar fem, tio minuter extra av sin tid så är det ganska lite i förhållande till att blir mycket lugnare.

Alla ställer i ordning

Ett annat exempel på uppdateringar som gjorts i modellen är att sista ansvariga pedagogen för dagen ser till att eleverna hjälps åt att återställa ordningen i klassrummet, hänga upp stolar och stänga fönster.
– Det är saker vi sett att något arbetslag gör och att det fungerat väl. Om vi sett att detta inte riktigt fungerar överallt har vi fört in det i Rosengårdsmodellen. Eleverna ska lära sig att man inte lämnar klassrummet förrän det är i ordning. Det är inte läraren som ska ställa i ordning, utan det här gör vi tillsammans. säger Cecilia Larsson-Ståhl.

Det som rör lektionerna, som start, avslut och stödstrukturer, har de inte haft anledning att ändra på särskilt mycket genom åren. Där blir modellen istället ett sätt att hålla i det och att synliggöra vad som gäller. På senare år har det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet tagit mer plats.

Tydlig struktur gör skillnad

Raster, lunch och mellanmål är situationer där tydlig struktur kan göra stor skillnad och där de utvärderat, skruvat och uppdaterat undan för undan. En av de stora förändringarna i modellen på senare år handlar om just rastaktiviteter.
– Vi såg i våra kränkningsanmälningar att det hände väldigt mycket på fotbollsplanen. De vuxna var där, men inte på planen utan utanför. Då hinner man inte agera och man märker inte de där små sakerna som händer i spelet. Så vi bestämde att det alltid skulle vara en vuxen på planen, som till exempel kunde döma matchen.

”Rastfotboll”

Problemen fortsatte dock ändå, varpå en kurator på skolan kom med inspelet att det ju är skillnad på att spela i ett lag på fritiden och att spela på skolan. Lösningen blev “rastfotboll”, en fotbollsvariant med särskilda regler.
– För att vara med behöver man ta ett “fotbollskörkort”. I rastfotboll dömer vi inte lika hårt, man får inte tacklas och det ska vara schysst spel. Det är ju framför allt svårt för de elever som spelar fotboll på fritiden, men för de elever som kanske inte vågade innan har det blivit bättre.

Något kan stå i skolans åtagandeplan och något annat i Rosengårdsmodellen.
– När vi känner att vi inte behöver ha det som ett åtagande längre men inte vill tappa bort det placerar vi det i Rosengårdsmodellen istället. Det är våra ramar och vi är tydliga när någon ska anställas att det är detta som gäller.

– Ja, kan du ge fler exempel på hur ni säkerställer att modellen lever vidare långsiktigt?

– Vi visar modellen vid anställningsintervjuer, berättar att detta inte är frivilligt utan så här jobbar vi på den här skolan. Någon har tyckt att det varit lite fyrkantigt, men de allra flesta tycker det är jätteskönt för då vet de att här är ramarna. Innanför de ramarna har man stor frihet, säger Cecilia Larsson-Ståhl.

En annan garanti för detta är att personalen känner sig delaktig, inte minst via läsårsanalysen som ligger till grund för uppdateringarna i modellen. Hon kan också påminna vårdnadshavare om modellen i sitt nyhetsbrev.
– Jag kanske skriver att “jag ser att Rosengårdsmodellen lever utanför mitt fönster när eleverna kommer och ska gå till mellanmål.”

Här hittar du senaste versionen av Rosengårdsmodellen! (pdf)