Höjaspelet – ett verktyg för studiero, ansvar och framtidens klassrum

Thunberg skriver:
“Höjaspelet, en variant av Good behaviour game (GBG), ökar studiero och fokus i klassrummet, enligt en ny studie.”

Detta är ett konstaterande som bär tyngd – inte bara utifrån forskningen, utan också utifrån det som sker i klassrummen varje dag. För mig, med egen erfarenhet av att arbeta med Höjaspelet i lågstadiet, blir dessa resultat särskilt intressanta.

Jag kan inte bara ta del av dem som läsare – jag känner igen dem. Jag har sett hur ett klassrum gradvis förändras: från oro till struktur, från splittrat fokus till gemensam riktning. Det handlar inte om snabba lösningar, utan om ett långsiktigt arbete där små, medvetna insatser får stora effekter över tid.

Från forskning till klassrum

I artikeln lyfts forskaren Dariush Djamnezhads perspektiv, där han betonar vikten av att se elevers beteenden i ett långsiktigt sammanhang:
“Utagerande eller utmanande beteenden [är] tidiga markörer för framtida svårigheter.”

Detta är en viktig påminnelse – och kanske också en utmaning till oss som arbetar i skolan varje dag. För det innebär att det vi möter i klassrummet här och nu inte bara handlar om stunden, utan om elevernas framtid.

Skolan handlar därför inte enbart om kunskapsöverföring. Den handlar i lika hög grad om att skapa strukturer, relationer och trygga miljöer där elever får möjlighet att utvecklas – både socialt och emotionellt. I min egen praktik blev detta särskilt tydligt. Elever som tidigare haft svårt att hitta fokus eller sin plats i gruppen fick, genom tydliga ramar och gemensamma mål, en ny möjlighet att lyckas. Det är här Höjaspelet fyller en viktig funktion. Inte som en snabb lösning, utan som ett verktyg för att fånga upp, vägleda och i bästa fall förebygga de svårigheter och utmaningar som annars riskerar att växa över tid.

När struktur skapar frihet

När jag själv introducerade Höjaspelet i mina klasser var jag nyfiken, men också försiktigt skeptisk. Kunde ett spel tillsammans med ett digitalt tidur verkligen förändra klassrumsklimatet? Svaret blev tydligt: ja – men inte genom ytliga belöningssystem, utan genom struktur, tydlighet och gemensamt ansvar.

Som Thunberg beskriver bygger spelet på “tydliga regler med lagarbete i en positiv anda”.

Eleverna arbetar i grupper, reglerna är tydligt formulerade och fokus ligger på att förstärka positiva beteenden. Det är just denna balans mellan struktur och positiv förstärkning som gör metoden så effektiv.

En “snällare” väg framåt

En viktig aspekt som lyfts i artikeln är att den svenska versionen av spelet är mer inkluderande: “I den svenska versionen kan alla lag vinna… Generellt är det mer fokus på positiv förstärkning än negativ bestraffning.”

Detta stämmer väl överens med mina egna erfarenheter. Höjaspelet bidrar inte till att peka ut elever – tvärtom skapar det en känsla av gemenskap där eleverna stöttar varandra. Jag såg hur eleverna började ta ansvar, inte bara för sig själva, utan för hela gruppen. Klassrummet blev lugnare med tiden, mer fokuserat – men också varmare.

Studiero som grund för lärande

Studieron förbättrades successivt. Precis som i studien som omfattade nästan 1 000 lågstadieelever i Malmö, där ”det blev allmänt bättre stämning och eleverna verkade mer fokuserade på sina uppgifter.”

Detta är avgörande. Utan studiero – inget lärande. Men studiero är inget som uppstår av sig självt. Den måste byggas genom medvetet arbete, tydligt ledarskap och fungerande metoder.

Höjaspelet är ett sådant verktyg – men, som Djamnezhad påpekar: “Det här är inget trollspö… utan det handlar om ett kontinuerligt arbete.”

Lärarens roll – avgörande som alltid

En viktig insikt är att metoden i sig inte gör jobbet. Det är läraren som gör det. Inget spel, ingen modell och ingen forskning i världen kan ersätta ett tydligt, närvarande och relationsskapande ledarskap i klassrummet. Höjaspelet fungerar bäst när det integreras i undervisningen som en naturlig del av klassrummets kultur. Det handlar inte om att “spela ett spel” vid vissa tillfällen, utan om att bygga en struktur där förväntningar, rutiner och värderingar genomsyrar hela skoldagen.

Det kräver en lärare som är konsekvent men också lyhörd, som sätter ramar men samtidigt ser varje elev. Det kräver mod att stå kvar i sitt ledarskap, även när det utmanas. Samtidigt är det just här styrkan ligger. När metoden används medvetet och långsiktigt blir den inte en yttre kontroll, utan en inre drivkraft hos eleverna. Motivation, ansvar och arbetsglädje växer fram – inte för att eleverna måste, utan för att de vill. Och kanske är det just där lärarens verkliga roll blir som tydligast: inte som övervakare av regler, utan som skapare av en kultur där lärande faktiskt blir möjligt.

AI och framtidens Höjaspel

Nu när AI har gjort sitt intåg i skolans värld öppnas en ny dimension i detta arbete. Frågan är inte om vi ska använda AI – utan hur.

Kanske ligger nästa steg i att kombinera AI med beprövade metoder som Höjaspelet och GBG. AI skulle kunna hjälpa lärare att följa gruppdynamik i realtid, ge snabb återkoppling, synliggöra mönster och stödja individanpassning – utan att tappa det kollektiva fokus som spelet bygger på.

Samtidigt ser vi redan idag hur spel i olika former kan väcka motivation hos elever. Mina egna franskelever har till exempel ofta visat ett stort intresse för fotboll och schack och har vid flera tillfällen bett om att få spela som en form av belöning. En kollega i tyska lät dessutom sina elever nyligen delta i en digital schacktävling som anordnades av Malmö stad – något som snabbt spred sig som en positiv vind även till mina elever.

Det säger något viktigt. Spel, oavsett om de är analoga eller digitala, kan öppna dörrar till lärande som annars förblir stängda. De kan få även elever som tvekar på sin egen förmåga att våga utmana sig, ta steg framåt och upptäcka nya sidor hos sig själva. Men här måste vi vara tydliga: AI kan aldrig ersätta läraren. Den kan förstärka, stödja och utveckla – men relationen mellan lärare och elev förblir kärnan i all undervisning.

Avslutande reflektion

Höjaspelet är i grunden mer än bara ett spel. Det är ett verktyg för att bygga struktur, ansvar och gemenskap i klassrummet. I en tid där skolans utmaningar ofta dominerar debatten behöver vi också lyfta det som fungerar. Höjaspelet är ett sådant exempel – en metod som, rätt använd, kan göra verklig skillnad.

Min egen erfarenhet är tydlig: små förändringar i arbetssätt kan få stora konsekvenser. Inte bara för studieron – utan för hela klassrumsklimatet och i förlängningen elevernas framtid. Och kanske är det just där Höjaspelets verkliga styrka ligger – inte i själva spelet, utan i de människor det formar. Elever som lär sig att ta ansvar, samarbeta och tro på sin egen förmåga. För i slutändan handlar det inte om att vinna ett spel i klassrummet – utan om att ge eleverna verktyg att lyckas utanför det.

Läs också: ”Ökad studiero med spel i klassrummet”