”Vuxenutbildning central del av välfärden”

En av rapportens författare är Anne Harju, vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration. I sin delstudie har hon särskilt fokuserat på vuxenutbildningens betydelse som väg in i högre utbildning. Vi bad Anne berätta mer om rapporten, hennes delstudie och hur hon hoppas att resultaten ska komma till nytta.

– Hej Anne, i dag släpps Muvah‑rapporten 2026 där du är en av författarna. Vad handlar rapporten om?

– Muvah‑rapporten handlar om ungas utbildnings- och etableringsvillkor i Malmö, och om vilken roll utbildning spelar i övergången till arbete och högre studier. Rapporten tar ett helhetsgrepp på utbildning som en del av välfärdssystemet och fokuserar på hur ojämlikhet skapas, reproduceras och i vissa fall bryts över tid.

Rapporten består av tre delstudier som tillsammans belyser frågan ur olika perspektiv. Den första delstudien tar ett övergripande grepp om utbildning och social ojämlikhet och placerar utbildning i ett välfärdspolitiskt sammanhang, med fokus på övergångar från skola till arbete.

Den andra delstudien är en kvantitativ uppföljning där unga som gått i grundskola och gymnasium följs över tid för att analysera hur utbildning, kön och familjebakgrund hänger samman med deras inkomstutveckling och etablering. Delstudie 1 och 2 har Professor Jonas Olofsson på Malmö universitet ansvarat för.

Den tredje delstudien, som jag har ansvarat för, bygger på intervjuer med studenter vid Malmö universitet med bakgrund i vuxenutbildningen och fokuserar på vuxenutbildningens betydelse som väg in i högre studier.

Tillsammans visar rapporten hur utbildningssystemets olika delar hänger ihop över livsloppet, och varför återkommande utbildningsmöjligheter är avgörande för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle.

– Vad handlar just din delstudie om?

– Min delstudie är en intervjustudie med studenter vid Malmö universitet som alla har en bakgrund inom vuxenutbildningen. Syftet är att förstå vilken roll vuxenutbildningen har spelat i deras beslut att påbörja – och att fullfölja – högre studier.

Genom studenternas egna berättelser undersöker jag hur erfarenheter från Komvux  och folkhögskola har påverkat deras självbild, studiemotivation och tilltro till den egna förmågan att klara universitetsstudier. Fokus ligger alltså inte bara på formella behörigheter, utan på hur vuxenutbildningen kan fungera som en förändringsfaktor i människors utbildningsbana.

Studien belyser också de faktorer som gör övergången till högre utbildning möjlig, exempelvis stöd från lärare, betydelsen av att få tid att mogna som studerande och hur tidigare utbildningserfarenheter kan omtolkas i ett nytt sammanhang. På så sätt bidrar delstudien med fördjupad kunskap om vuxenutbildningens betydelse som väg till högre utbildning, ur studenternas eget perspektiv.

– Vilka resultat tycker du är särskilt viktiga att lyfta fram?

– Ett centralt resultat är att vuxenutbildningen ofta spelar en mycket större roll än att bara ge formell behörighet. För många av de studenter jag intervjuat har Komvux och folkhögskola varit avgörande för att bygga upp studieförtroende och en känsla av att högre studier faktiskt är möjliga.

Ett annat viktigt resultat är betydelsen av bemötande och pedagogiskt stöd. Många beskriver hur relationer till lärare har varit avgörande, både för motivationen att söka vidare och för att våga stanna kvar i högre utbildning. Det handlar alltså om både strukturella förutsättningar och om vardagliga relationer.

– Hur vill du att resultaten från din delstudie ska komma till nytta?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att stärka synen på vuxenutbildningen som en strategisk del av utbildningssystemet, snarare än som en tillfällig eller marginal lösning. För både beslutsfattare och verksamheter visar studien hur viktig vuxenutbildningen är för social rörlighet och för att bredda rekryteringen till högre utbildning.

För praktiker inom vuxenutbildning, gymnasieskola och universitet hoppas jag att resultaten kan ge stöd i att utveckla arbetssätt som tar större hänsyn till studenters och elevers olika erfarenheter och livssituationer. Det handlar till exempel om övergångar mellan utbildningsnivåer, stödstrukturer och om hur vi ser på studiemotivation och progression.

– Avslutningsvis – vad hoppas du att läsaren tar med sig från rapporten?

Jag hoppas att läsaren tar med sig insikten om att ojämlikhet inte är ett individuellt misslyckande, utan ett strukturellt fenomen. Samtidigt visar rapporten att utbildning faktiskt kan göra skillnad – inte minst när människor ges möjlighet att återkomma till utbildning senare i livet.

Vuxenutbildningen är i det sammanhanget inte bara en ”andra chans”, utan en central del av ett långsiktigt och hållbart välfärdssystem.

Anmäl dig till seminariet ”Muvah – Från marginal till möjlighet – vuxenutbildningens roll i högre utbildning” här!