Här lär sig eleverna politik genom rollspel

– Jag fick ett nytt perspektiv på partierna, förstod att det finns mer att förstå än vad som finns på TikTok eller TV. Det fick mig att tänka annorlunda och jag ser att alla partier har både bra och dåliga saker de står för. Man ser språkröret eller partiledaren och det den står för, men det finns mer, säger Oliva Hansson som går i ettan.

Hennes klasskompis Truls Axén tillägger:
–Många har omedvetet med sig fördomar om vissa partier, säger han.

Båda är elever på Malmö Latinskola, och båda har läst Samhällskunskap 1 med läraren David Gelebo och deltagit i riksdagsrollspelet.

Aktiva elever får bättre förståelse

– Ibland kan saker och ting bli för teoretiska, då riskerar eleverna att bli passiva mottagare av kunskap. Men om de måste aktivera sig aktiverar de sig i att förstå också, säger han.

David Gelebo är lärare i samhällskunskap, historia och hållbar utveckling sedan 2014 och har de senaste åren engagerat ettorna i riksdagsrollspelet inom ramen för kursen i samhällskunskap, oavsett om det är valår eller inte. Undervisningen han bedriver präglas i stort av hans tro på att utgå verkliga skeenden och en ambition att få eleverna att bli aktiva samhällsmedborgare.

En stor anledning är tanken att både motivation och lärande gynnas av att eleverna behöver vara aktiva i och utanför klassrummet. Han jämför spelet med att han skulle ha genomgångar om ideologierna och sedan enbart ha ett prov på det.

– Skulle vi ha ett prov med detta ges de inte möjligheten att faktiskt sätta sig in i hur till exempel en riksdag funkar. Det är stor risk att eleverna lärt sig något bara för att klara provet, men att de sannolikt sedan släpper det, säger han.

I riksdagsrollspelet delas eleverna in i fiktiva partier, får partiprogram och ett valresultat. Därefter ska de försöka bilda regering. De ska räkna ut sina mandat och ska efter det försöka förhandla med klasskamraterna. Innan dess har de gått igenom politiska ideologer, läst partiprogram men också utforskat de olika nuvarande riksdagspartiernas retorik och partiprogram.

– Det blir tydligt att det är svårt att bilda regering. De får veta hur det går till, och får med sig ideologierna också. Men aktiveras de i olika rollspel så skapas en ökad förståelse, de tar för sig, blir aktiva i att använda sin kunskap och det skapar en agens hos eleverna, säger han.

”Roligare än att skriva text”

Olivia Hansson och Truls Axén tycker båda att det är ett bra alternativ till teoretiska genomgångar och långa skrivuppgifter. Rollspelet sätter igång intresset på ett annat sätt och gör dem mer motiverande.

– Det är svårt att tänka sig hur det är att vara med, men nu har man förstått det och lärt sig mycket mer, man har fått en bättre bild av en riksdag nu när man upplever det själv, säger Olivia Hansson.

– Det är ett bättre alternativ än att skriva och fokusera på att texten ska bli bra. Vi stannar inte bara vid det teoretiska. Man behöver vara mer aktiv, det är roligare än att skriva en text, säger Truls Axén.

Ta del av riksdagsrollspelet på Malmö delar här!

Riksdagsrollspelet har David Gelebo utformat själv, med grund från ett spel som funnits tillgängligt på riksdagen.se. Nu har han skapat fiktiva partier och korta partiprogram med partiets viktigaste ståndpunkter.

Innan det är dags att spela brukar han ägna tre-fyra lektioner åt att gå igenom de politiska ideologierna och jämföra riksdagspartiernas partiprogram.

– Då kan eleverna tycka att ett påstått socialliberalt parti faktiskt är nyliberalt enligt partiprogrammet. Att ta utgångspunkt i ideologierna ger dem en hel del kunskap, säger han.

Ideologier i fokus

I själva spelet har han gjort partierna mer ideologiskt präglade, i de fiktiva partiernas partiprogram nämns inte mycket sakpolitik. Exempelvis inga uttalade skattesatser.

– Då finns alltid en risk att någon läser på specifikt om det och börjar nämna siffror. Det leder till en ojämn debatt, för det är inte säkert att andra kan svara på det. Alla ska hålla sig inom spelets ramar och fokusera på ideologierna i materialet de får.

Hur man tilltalar talman är en konst i sig och när eleverna ser klipp från riksdagsdebatter tycker de det är lite tillgjort. Som en teaterpjäs med inövade repliker, men det finns en pedagogisk vinning i att reflektera kring debatterna.

– Det är samma sak när politiker kommit och debatterat på skolan, då har eleverna också varit mest tagna av snärtiga repliker och, ja, att följa ”bråken” som förs. Men efter ett tag reflekterar de över att politikerna sällan sagt något om vad de själva vill utan mest snackar ner varandra, säger han.

Vad behöver man tänka på om man vill ta in riksdagsrollspelet i sin klass?

– Man kan nog spela spelet utan alla förberedelser innan ändå, men det har jag aldrig provat.

– Något som är kruxigt kan vara gruppindelningen. I realiteten är det ju så att partierna har olika många ledamöter, men det är svårt att dela upp eleverna på det viset eftersom det gör att vissa elever får jobba mer. Jag försöker göra grupperna lika stora oavsett hur många mandat de får.

Han uppmuntrar också den som vill utveckla spelet vidare med möjligheten att någon röstar emot sitt parti, eller att någon blir politisk vilde.

–Det finns många extravarianter om man har tid. Det finns en fördel med att slå ihop flera klasser där eleverna inte känner varandra så bra, då är det enklare att hålla sig till spelets regler.

Eleven Truls Axén menar att riksdagsrollspelet kan skapa en nervositet hos elever som inte i första hand vågar gå upp och prata framför andra. Men erfarenheten har lett till nya perspektiv:

– Man kan bli nervös när man får en fråga när man står däruppe framför alla. Det är utmanande men man får mer motivation till att faktiskt jobba också. Det kan vara nyttigt att utmana sig, på flera sätt, säger han.