Skönlitteraturen öppnar för samtal om psykisk ohälsa

– När jag läste boken kunde jag relatera till de höga kraven man ställer på sig själv, att jag alltid vill prestera bra. Men man inser att det är okej att underprestera eller göra fel för det är så man lär sig, säger Maryam som just börjat nian på Apelgårdsskolan.

Inte bra nog (2024) heter boken hon läst i svenskan under våren. Maryam har fått välja bland böcker på temat psykisk ohälsa och reflekterat tillsammans med klasskamraterna och dåvarande mentorn Johannes Haddad. Boken hon valt är en del av en bokserie för unga just för att väcka samtal om psykisk ohälsa.

Böckerna är skrivna av Ingrid Remvall, de är lättlästa med inslag av fantasy och science-fiction och utgår från unga som kämpar med mörka känslor och destruktiva tankar.
– Berättelserna har verkligen mörka inslag, men de slutar bra. Och det handlar om ämnen som inte alla brukar pratar om, det kändes bra att ha böckerna och sen prata om hur man kan må, säger hon.

”Hinner inte med”

Johannes Haddad har under sina 25 år i läraryrket ofta reflekterat över att många elever han möter inte mår så bra.
– Det är svårt för oss i skolan att känna att vi räcker till. Jag kan se att det är något med en elev men jag måste vidare till nästa lektion eller så, man hinner inte fråga hur det är eller hur de mår, säger han. Men när man får tillfälle att fråga så får man ofta givande svar, menar han.

– I svaret kan det finnas nycklar till varför en elev inte jobbar som den ska. När man har svaren är det lättare för mig att anpassa undervisningen, och jag bygger samtidigt förtroende hos eleven. Annars blir man en tjatgubbe, “kom igen nu, du måste hinna med detta och detta”. Man förstår att man bygger vidare på en enorm stress hos eleverna. säger han.

Han upplever att många elever bär på saker och upplevelser som kan vara tunga, något som går att bearbeta i mycket skönlitteratur för unga. På så sätt kan eleverna relatera till ungdomarna i böckerna. I samband med läsningen fick de bland annat grammatikövningar för att stärka språkförståelsen.

– Eleverna tyckte om böckerna, de hade lätt att förstå personerna och kan känna igen sig. Vi pratar också om vad man kan göra om man inte mår bra. Vi pratar om BRIS, om skolkuratorer och det viktiga är att eleverna får känna att de inte är ensamma. Det är många som skäms för att prata om sina problem, framför allt killar i denna ålder. Det är tufft med skoltrötta killar, de har det oftast kämpigt, säger han.

Killarna i klassen blev väldigt tagna av en böckerna där huvudkaraktären är en 17-åring kille som kallas ”spinkig” på skolan där han går. Han har svårt att leva upp till det fysiska mansidealet. I berättelsen med övernaturliga inslag följer man honom när han börjar ta anabola steroider.

”Okej att be om hjälp”

Och det är viktigt att böckerna som eleverna har att välja på passar både de med mer eller mindre läsvana. Då kan alla elever ta till sig av själva berättelserna.
– Till alla böcker fanns en del frågor och uppgifter. Vi fick göra analyser, sammanfattningar, läsförståelsefrågor, ordkunskap, säger eleven Marwa. Hon går i samma klass som Maryam och Elif som alla läst flera av böckerna.

– Det jag mest har tagit med mig är att jag har upptäckt att det är ok att be om hjälp. Det är lätt att sätta för hög press på sig själv, men det är inte alltid bra. Det är bra att snacka med en vuxen eller någon du litar på om det blir för mycket, säger Elif.

De beskriver sig alla tre som högpresterande elever som har höga ambitioner både när det gäller betyg och deras framtida karriärer. För dem är psykisk ohälsa något som kan komma smygande men som ibland kan motas med bra rutiner i vardagen.
– Som att borsta tänderna, ta hand om sig själv. Äta bra mat, sova bra. Det kan vara att ha god hygien och ta hand om sin kropp, säger Maryam.

Alla tre menar också att lärare kan bidra till bättre mående om de planerar terminerna tillsammans, särskilt när de sätter provdatum. Då kan de se till att eleverna inte har tre prov på en vecka. Dessutom kan de också berömma och lyfta även de elever som ofta presterar högt.

Vad kan lärare tänka på för att öka den psykiska hälsan för eleverna?

– Har man någon gång fått ett dåligt resultat så kan man ändå vilja ha stöd och hjälp till nästa prov, även om andra fått sämre resultat. En elev som presterar bra kan också behöva få mer motivation, säger Maryam.

– Och en lärare ska såklart se till att alla har det bra, säger Marwa.

– Många vuxna vet inte hur stor roll psykisk ohälsa har i vardagen och hur dåligt man kan må. Johannes har bara varit här i en termin, ändå tar han ansvaret och ger alla chansen att lära om psykisk ohälsa, och verkar veta hur mycket det betyder för en person, säger Marwa.

”Positiva förväntningar räcker långt”

Johannes Haddad får beröm för sitt engagemang i klassen och sin omtanke om alla elever, trots att han bara haft dem under en termin.
– För mig är det på något sätt självklart. Jag har alltid gillat att jobba med hälsa tillsammans med eleverna. När jag gick i skolan mådde jag inte heller så bra, men då tog jag rollen som klassens pajas, säger han.

– Det är bra att fråga hur eleverna mår, men ibland känner jag också att om man fokuserar för mycket på det jobbiga kan problemen växa. De kan bli handlingsförlamade och då är det viktigt att vi vuxna försöker få dem att fokusera på att annat, säger han.

Han lyfter vikten av positiva förebilder, positiv förstärkning och att se dem som kapabla unga människor.
– Det är ofta det bästa sättet. En bra relation till eleverna ger en ökad förståelse för vad de står i nu. Man kommer långt med att ha positiva förväntningar på eleverna, säger han.