Två kvinnor sitter på en bänk i motsol

Publicerat:

Bättre hälsa och mer lärande med hjälp av digitala verktyg

Genom att använda elevhälsans kompetens kombinerat med det digitala verktyget Q-leva har Geijerskolan skapat en förståelse för hur hälsa och lärande hänger ihop både för elever och lärare. Resultatet: få kränkningsanmälningar och mindre stressade elever.

I snart två år har arbetet med Q-leva varit igång på Geijerskolan. Det är ett digitalt verktyg som är till för lärare, elever och vårdnadshavare. Eleverna får följa två elever från förskoleklass upp till årskurs nio med fokus på olika teman, som sömn, kost, rörelse och psykisk hälsa.

Att kunna använda och lyfta elevhälsans kompetens har varit viktigt för skolledningen. Bland annat har elevhälsan infört öppet hus för lärarna. Den tiden är inte till för de tyngre ärendena som kanske utmynnar i utredningar kring individuella stödinsatser. Istället är det för de mindre och mer vardagliga händelserna som lärare kan behöva ventilera.

– Där kan vi kanske landa i generella anpassningar som kan göras i en situation istället för att alltid hamna i individuella anpassningar. Vi ser att elevhälsan har en kompetens som inte ges på lärarutbildningen och då ska vi dra nytta av att vi har den här på skolan, säger Anna Ericsson, rektor.

– Det handlar också om att vi i elevhälsan vill vara lättillgängliga och vi vill ha en tät samverkan med lärarna, säger Johanna Tengwall, kurator.  

Skolan viktig aktör

Lärarnas arbete med Q-leva har stämts av med jämna mellanrum med elevhälsan, och då framförallt med Johanna Tengwall.
– För att kunna få till ett bra lärande måste vi ha trygga elever som mår bra. Vi vet att psykisk ohälsa eskalerar i dag och i bland annat rapporter från BRIS pekas skolan ut som en viktig aktör. Vi träffar eleverna flera timmar varje vecka och skolan har möjligheten att fånga upp och se vad de behöver. Men då måste personalen ha kompetensen och även bli bekväma i att kunna prata om bland annat psykisk ohälsa med eleverna, säger Johanna Tengwall.

På Geijerskolan är det ett medvetet val som har gjorts från skolledningen att satsa på det hälsofrämjande arbetet med tanke på elevernas måluppfyllelse.
– Vi ska jobba hälsofrämjande och med ett salutogent fokus. Elevhälsan startar i klassrummet och den är allas ansvar. Det finns till exempel elever som inte äter frukost eller sitter uppe på natten och spelar datorspel. Det går ut över elevens koncentration och i längden över dess lärande, säger hon.

Skolledning viktig

För elevhälsopersonalen har det varit väldigt viktigt att ha skolledningens stöd i arbetet med Q-leva.
– Det har varit grunden till allt. Det hade varit svårt att driva igenom detta arbetet utan en positiv skolledning som stöttar och skapar samsyn på skolan kring de här frågorna, säger Johanna Tengwall.

Anna Ericsson beskriver det som att hon har varit med att peka ut riktningen. Liksom att det är viktigt att elever förstår meningen med vad de ska göra, är det viktigt att lärarna förstår vad meningen och betydelsen av det som införs.
– Min roll har också varit att hantera motståndet som naturligtvis kommer när ett nytt verktyg införs. Det får man möta genom att dels vidareutbilda personalen och dels genom att hålla fast och säga att vi testar och utvärderar. Just nu är det inte valfritt att jobba med Q-leva. Det är något vi gör på den här skolan. Men nu tror jag att alla inser att Q-leva är något som underlättar vårt arbete, säger hon.

Svårt att mäta hälsa

Att mäta elevers mående är svårt. Men skolan har få kränkningsanmälningar jämfört med skolor med samma antal elever och även resultaten på nationella prov är positiva. Skolan hade hundra procent godkända på nationella proven i matematik i årskurs sex. Johanna Tengwall beskriver också att hon upplever det som att hon, i egenskap av kurator, har färre samtal med elever som handlar om stress och oro.

– Det är svårt att veta vad som beror på vad. Vi har flera andra processer igång samtidigt, bland annat på fritidshemmet, som spelar in, säger Anna Ericsson.

– Men en slutsats som vi har kunnat dra är att ju mer vi pratar om förebyggande hälsoarbete, psykisk ohälsa, stress, oro och annat som kan upplevas som jobbigt – desto lugnare har vi fått det på skolan, säger Johanna Tengwall.