Relationer och repetition ledde till vinst i franska

När riksfinalen i Ilcompetition skulle avgöras var det extremt jämnt, tempot var högt, ljudet ibland halvknackigt och frågorna svåra. Det krävdes flera utslagsfrågor innan vinsten var säkrad för Gottorpsskolan.

”Lärorik och rolig möjlighet”

– Det var nervöst eftersom det var så nära under utslagsfrågorna. Man är ju tävlingsinriktad, så det var en enorm lättnad när det var över. Och först efteråt insåg vi: ”Va, okej, vi vann?!”, berättar Madeleine Sonestedt, som i våras gick i nian på Gottorpsskolan.

Tillsammans med Catalina Arciere Arcei som gick i åttan utgjorde de det vinnande laget. Först vann de på regionnivå på Borgarskolan, och i riksfinalen på Latinskolan tog de hem storvinsten.
– Det var en väldigt lärorik möjlighet och jätteroligt. Vår styrka var nog att vi hade kunskap inom olika områden. Frågorna var allt från grammatik till fakta om Eiffeltornet. Och vi hade olika delar färskt i huvudet, så vi kompletterade varandra, säger Catalina Arciere Arce.

Studiero i små sammanhang

Anna-Karin Svedin har ett långt yrkesliv bakom sig där hon undervisat både i Sverige och utomlands. De senaste fyra åren har hon undervisat i svenska och franska på Gottorpsskolans högstadium. När hon får frågan om vad som ligger bakom framgångarna i franska, tonar hon först ner sin egen roll.
– Jag jobbar egentligen inte på något annorlunda sätt än andra språklärare. Det handlar om tydlighet och kontinuitet. Språk kräver att man jobbar med det hela tiden; att man pratar, läser, hör och skriver, förklarar hon.

Men skrapar man på ytan hittar man tre faktorer som kan ha bidragit till framgångarna: långsiktighet, starka relationer och många glosor. Anna-Karin Svedin följer ofta sina elever hela vägen från årskurs 6 till 9, vilket innebär att de ses tre gånger i veckan under fyra års tid.

– Man bygger starka relationer under den tiden, och det gör man lika mycket utanför lektionstid som under den. Jag stannar ofta kvar i klassrummet efteråt, pratar med dem och är genuint intresserad av dem som personer. Grunden till all inlärning är en god relation. Tycker eleverna att jag bara är en ”pain in the ass”, då tänker de ”varför ska jag prestera för henne?”. Nu vet de vem jag är och de vill visa vad de kan, säger hon.

Den lilla undervisningsgruppen i franska, med endast sex elever per grupp, bidrar också till en stark studiero. Madeleine och Catalina lyfter båda fram hur en mindre grupp gör det lättare att fokusera och få utrymme i undervisningen jämfört med andra ämnen.

Glosförhör och repetition

Även om grupperna är små finns hela spektrumet av betygsskalans nivåer. Att lära sig ett språk kräver repetition, och här är Anna-Karin Svedin en förespråkare av läxor, närmare bestämt glosor.

– Jag går efter vad som har fungerat för mig under mina år som lärare. Jag tycker att det fungerar att repetera hemma med läxor, och vi har läxförhör varje vecka. Det är inte alltid skriftligt, men det följs alltid upp. Jag vet att vissa lärare ibland ger läxor utan att följa upp dem, men där är jag ganska tuff. Eleverna vet att läxan ska göras, jag kör ganska hårt på det, säger hon.

För att repetitionen inte ska upplevas som tråkig, gör hon ofta momenten till lagtävlingar i klassrummet. Glosor och grammatik blir till spel där eleverna får tänka tillsammans, vilket hon menar blir mer lustfyllt. Hon tipsar också om att använda digitala plattformar för att öva digitalt, det brukar vara roligare för eleverna.

Ett exempel är de stora glosutmaningarna i niornas lärobok, där det kan finnas upp till 50 glosor till en enda text.
– Det är inte rimligt för alla att ta in 50 glosor på en vecka, så grundläxan kanske är 25. Men de som vill och kan utmanas att ta fler. Jag brukar skriva upp en topplista på tavlan med de tio elever som haft högst resultat för att lyfta de som sätter ribban högt. Det finns alltid två eller tre elever som levererar alla rätt.

Men hon understryker att det inte funkar för alla.
– Det finns alltid en risk att de som inte hamnar där får det mer kännbart, säger hon.

Utmaningen att utmana alla

I dialogen med Catalina och Madeleine som själva beskriver sig som högpresterande hamnar fokus i samtalet ändå på hur läraren kan skapa lustfylld undervisning för de mest motiverade eleverna. Både Madeleine och Catalina drivs av en stark studiemotivation, ett genuint intresse för Frankrike och målet att kunna tala flera språk. Men att ha högpresterande elever i klassrummet innebär också en pedagogisk utmaning för läraren: den didaktiska differentieringen.

– Min utmaning med er som är så här duktiga är att vi måste anpassa nivån så att de flesta hänger med, samtidigt som det inte får bli för tråkigt för er för att ni blir klara för snabbt. Jag måste hela tiden tänka till och differentiera undervisningen, förklarar Anna-Karin för sina elever.

Eleverna reflekterar över hur viktigt det är att lärare faktiskt ser och stöttar de elever som har lätt för sig, och inte lämnar dem i klassrummet.
– Man tar det nästan för givet när någon är duktig. Men det gör mig mer motiverad att kämpa för ett bra betyg om jag blir utmanad, säger Madeleine Sonestedt.

– Det är viktigt att läraren fortsätter ge uppgifter och visar att det man gör är bra. Även om läraren förväntar sig att vi ska leverera, så anstränger vi oss faktiskt jättemycket och förtjänar också beröm och uppmuntran, säger Catalina Arciere Arce.

”Våga släppa läroboken”

För att hålla motivationen uppe och möta eleverna på rätt nivå betonar Anna-Karin Svedin vikten av att våga släppa läroboken. Under läsåret har hon varierat undervisningen genom att ta in mer autentiskt material, som franska Youtube-klipp där de saktat ner talhastigheten för att eleverna ska få höra annan franska än lärarens eller lärobokens.

Hon har även utforskat hur AI kan användas i planeringen av undervisningen.
– AI är en fantastisk källa att ösa ur när man behöver material kring ett visst tema, oavsett om det gäller att skapa läsförståelse, ta fram gloslistor eller generera dialoger.

– Alla elever kommer någon gång att stå vid en incheckningsdisk utomlands och tänka: ”Hjälp, jag har aldrig fått lära mig att fråga om incheckningen!”. Med stöd av AI kan man skräddarsy relevanta teman och låta eleverna prata fram egna dialoger baserade på verkliga situationer. Det visar att språket kan användas på riktigt, förklarar Anna-Karin.

Firade med glassbilen

För att fira att vinsten väl var säkrad i våras lovade skolledningen att lyfta framgången ordentligt till sommaren. Dagarna innan sommarlovet hissades den franska flaggan och en glassbil rullade in på skolgården för att fira succén.

En fin och betydelsefull gest, menar Anna-Karin.
– Jag har varit på skolor där sånt här bara blir en snabb ryggdunk innan man går vidare. Det var fantastiskt roligt att skolan verkligen ville blåsa upp det här och fira eleverna ordentligt, säger hon.