Vad förenar framgångsrika skolbibliotek?

En person visar en presentation för några åhörare.
Från seminariet där ett gott exempel från verksamheten presenteras. Foto: Camilla Jonasson
Skolbibliotekarier, lärare, rektorer och elever beskriver många liknande erfarenheter av vad som bidrar till ett framgångsrikt skolbibliotek. Tillsammans med forskning har dessa erfarenheter legat till grund för ett nytt stödmaterial för skolbiblioteken i Malmö stad.

Fem framgångsfaktorer för skolbibliotek

Skolledarskap, relationer och kompetens är några av de faktorer som kännetecknar framgångsrika skolbibliotek. Det visar ett nytt stödmaterial som tagits fram av Pedagogisk inspiration (Pi) i samarbete med grundskoleförvaltningen samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö stad. Genom att kombinera övergripande framgångsfaktorer med konkreta exempel från verksamheterna erbjuder materialet både vägledning och inspiration för det fortsatta arbetet. Stödmaterialet är uppbyggt kring fem teman som på olika sätt belyser vad som bidrar till ett framgångsrikt skolbibliotek:

  1. Skolledningens betydelse – Hur rektors strategiska prioriteringar, tydliga visioner och skapande av samarbetsstrukturer utgör grunden för bibliotekets pedagogiska roll.
  2. Det materiellas betydelse – Betydelsen av centralt placerade och tillgängliga lokaler, ett brett och uppdaterat analogt och digitalt bok- och medieutbud samt adekvata ekonomiska resurser.
  3. Samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagoger – Hur gemensam planering, tydlig ansvarsfördelning och samarbete kring undervisning kan stärka elevernas lärande och läsglädje.
  4. Relationer med elever – Skolbibliotekets unika roll som en trygg, tillgänglig och icke-bedömande miljö där elever får inflytande och blir sedda utifrån sina individuella behov.
  5. Kompetensens betydelse – Skolbibliotekariens specialiserade kunskaper inom litteraturdidaktik, MIK, källkritik och kultur samt vikten av gemensam kompetensutveckling med lärare.

Från kartläggning till stödmaterial

Med avstamp i ändringen i skollagen den 1 juli 2025 har ett kartläggnings- och analysarbete genomfört. Syftet har varit att utforska vad som kännetecknar framgångsrika skolbibliotek för att kunna skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla elevers läsning samt medie- och informationskunnighet (MIK).

Under perioden september 2025 till februari 2026 genomfördes fokusgruppssamtal och flera fördjupande intervjuer med skolbibliotekarier, rektorer, lärare och elever från ett urval av skolor i Malmö stad. Skolorna valdes ut för att ge en bred representation när det gäller storlek, socioekonomiska förutsättningar, skolformer och organisation.

Det insamlade materialet har sedan analyserats och ställts i relation till aktuell forskning samt riktlinjer från Skolverket och Skolinspektionen. Genom att förena forskning och beprövad erfarenhet lyfter stödmaterialet fram de mönster och framgångsfaktorer som återkommer i välfungerande skolbibliotek.

Arbetet har resulterat i ett stödmaterial som lämnats över till de två förvaltningarna.

Goda exempel från seminariet

Den 2 oktober presenterades materialet vid ett seminarium där deltagarna fick följa hur arbetet gått till och ta del av resultaten. Två av de goda exemplen som lyftes fram visade på bredden och potentialen i samarbete kring skolbiblioteket:

  • Integrerat MIK-arbete i lågstadiet på Örtagårdsskolan: Exemplet visade hur medie- och informationskunnighet kopplas direkt till klassernas temaarbeten för att skapa en naturlig helhet. I förskoleklass har eleverna skapat egna sagofilmer i iMovie, medan elever i årskurs 1–3 har tränat informationssökning, källkritik och reklamanalys. Genom gemensam planering och tydliga syften blir MIK en integrerad del av undervisningen i stället för punktinsatser.
  • Samarbete kring elevhälsa på Valdemarsro gymnasium: På det anpassade gymnasiet slogs skolbiblioteket och elevhälsoteamet (EHT) samman organisatoriskt. Detta ledde bland annat till en framgångsrik och anpassad temavecka om mens och kvinnohälsa, arrangerad av EHT, skolbibliotekarien, skolläkare och Ungdomsmottagningen. Genom att inkludera bibliotekarien i elevhälsoarbetet och erbjuda anpassat material, som till exempel taktil högläsning, skapas starka sociala relationer och trygghet för eleverna.

Båda exemplen understryker vikten av att skolbibliotekarien inkluderas i ordinarie samarbetsstrukturer. Skolbiblioteket är helt enkelt där skolbibliotekarien är.

Vägen framåt

Genom att fokusera på framgångsfaktorer fungerar stödmaterialet som ett konkret verktyg för skolledare, lärare och skolbibliotekarier i det kontinuerliga arbetet med att utvärdera och utveckla skolbibliotekets bidrag till elevers lärande, läsning samt medie- och informationskunnighet. Målet är en mer likvärdig skola där varje elev får stöd i sin läs- och språkutveckling samt rustas för ett aktivt deltagande i vårt digitala samhälle!

Är du intresserad av materialet så kontakta: