Autismpedagogik – en vinst för alla

Kunskap som krävs av professionella som möter barn med autism i skolan gagnar alla. Kunskap som ger pedagogen olika pedagogiska verktyg och ett förhållningssätt som bygger på att vi som vuxna måste ta ansvar för att hitta lösningar. Autismspecifik kunskap är därför en vinst för alla professionella oavsett vilka barn man möter.

Under nio dagar ger jag nio, förhoppningsvis handfasta konkreta tips. Nio tips till alla pedagoger,oavsett vilka barn du undervisar.

1. Se under ytan

I stället för att fokusera på beteendet, leta efter problemet bakom och åtgärda det.

Ta till dig Ross W Greenes ord Barn gör rätt om de kan! och se vilket skifte i ansvarsfrågan det blir när vi inser att barn varken är manipulativa eller vill göra fel, de har helt enkelt inte färdigheterna som krävs än.

Ett barn som inte lär sig läsa i den takt som vi förväntar oss får förhoppningsvis inte skäll. Ett barn som inte kan springa tillräckligt fort får inte skäll. Lika lite borde barn som har begränsade kognitiva färdigheter få skäll men tyvärr är det allt för vanligt.

Det är vanligt att vi då ger tillsägelser, skäller, ringer hem och ger den ena konsekvensen (bestraffningen?) efter den andre. Men vad lär sig barnet av det om han inte får hjälp att utveckla dessa färdigheter som än så länge är begränsade? Han lär sig att han misslyckas gång på gång och att han blir straffad för det.

Vi behöver inte vänta på att ett barn med problemskapande beteende ska få diagnos för att vi ska kunna hjälpa. Det är inte ens säkert att en diagnos ens berättar för oss vad just den här eleven, den här individen, har för specifika svårigheter. Viktigare är att vi oavsett diagnos eller ej,  ser vilka svårigheter just den här eleven har och hur vi kan hjälpa honom med det.

Det ska inte förväxlas med förväntningar, självklart har vi förväntningar på barnen. Skillnaden är att vi inser att vi har ett ansvar i att hjälpa dem att utveckla färdigheterna som krävs för att våra krav ska vara rimliga. Ansvaret för detta blir vårt och vi börjar på allvar se över vad vi gör i vårt pedagogiska arbete och vilka konsekvenser det får.

Hur vi gör det finns det utmärkt litteratur om.

Läs gärna Vilse i skolan av Ross W Greene, en bra introduktion i hur du kan bemöta ”explosiva barn”. Han har också skrivit Explosiva barn. Det finns även massor på hans hemsida om samarbetsbaserad problemlösning; www.livesinthebalance.org  Där finns material du kan börja använda direkt och det finns på svenska. Googla och du hittar flera filmer där han själv berättar mer om detta på Youtube.

Jag har startat en Facebook sida om CPS (Collaborative Problem Solving) där pedagoger, psykologer, föräldrar med flera är med. Du är varmt välkommen om du känner att belöningar och bestraffningar inte fungerar, inte för dig och allra minst för barnen och du vill diskutera alternativen.

Helen Tranqvist har också skrivit en utmärkt sammanfattning om hur du kan arbeta mer med detta på Pedagogiskt perspektiv, du kan läsa artikeln här.

Text: Linda Grann