Arne Trageton i Malmö den 4 oktober 2012

Arne Trageton inleder med att det inte är en fråga om man ska skriva på dator eller inte. Det är mer en fråga om hur mycket. Han hänvisar till  Sveriges Läroplan för Grundskolan, LGR 11 . Där står det klart och tydligt att eleverna SKALL skriva på dator och då menar Skolverket även elever i år 1-3.

– Detta är det mest radikala med den nya läroplanen och här har kommun och skolledning ett tydligt ansvar, påpekar Trageton.

Ingen metod – en strategi för framgångsrik skriv- och läsinlärning

En del talar om Trageton-pedagogik, men själv menar han att det faktiskt är Lgr11-pedagogik. Han vill inte heller kalla det för Trageton-metod. Det är ingen metod snarare en strategi för framgångsrik skriv- och läsinlärning som utgår från flera forskningsstudier vilka visar att det lättare att lära sig skriva än att läsa. Till detta kommer att det är lättare för yngre barn att använda datorn som skrivverktyg istället för pennan.

Traditionerna sitter hårt

Läsningens dominans i läs- och skrivinlärningen är en 200-årig tradition. Den bär med sig att alla ska en ABC-bok, att alla ska ha en och samma läsebok samt ägna sig åt svår handskrivning.

Traditionen med fokus på läsning har också bidragit till att det finns långt mycket mer forskning om läsning än om skrivande. Den forskning som finns om skrivande pekar dock på att barn till 75 % lär sig läsa genom att skriva. Något som både lärare och föräldrar har erfarit. Det utgör så klart ett hot mot läsforskningen, säger Arne och efterlyser fler som forskar i skrivande.

– Hade barnen i tidig ålder fått skriva sig till läsning på dator hade vi kommit upp i en siffra på 99%, menar Trageton.

Vänt på begreppen

I Norge har man vänt på begreppen i skolans styrdokument. Nu kommer muntligt och skriftlig framställning före läsning på alla ställen i texten.

– Det är dock en ändring som få har uppmärksammat, menar Trageton och fortsätter,

– De TROR det står läsa före, när man frågar dem, säger Trageton.

Denna nyordning finns från början i EU:s nyckelkompetenser för framtidens lärande som ligger till grund för den skandinaviska läroplanerna. Under punkten kommunikation lyfter man fram förmågan att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i språklig interaktion, (se översta bilden)

Eleven som producent – inte bara konsument

I EU:s nyckelkompetenser för digital kompetens lyfter man också fram förmågan att kunna producera, presentera och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk (se översta bilden).

Trageton vill att ungarna ska vara producenter av egna meningar inte bara konsumenter av andras. Språkutvecklingen börjar ju med det egna talet och berättandet. Han vill också att barnen ska producera många egna böcker.

Läsning av egna böcker – stimulerar till läsning av andra böcker

– Att börja läsa egenproducerade böcker stimulerar barnen till att läsa andra ”riktiga” böcker. Därför krävs det ett rikt utbud av böcker i skolans bibliotek. säger Trageton.

Han ser gärna att barnen ska hitta sina egna böcker bland de andra böckerna. Genom barnens egna böcker får läraren också en fingervisning om vilken svårighetsgrad barnet klarar när det gäller läsning i andra böcker.

Skriv- och läsmognaden har sjunkit i åldrarna

När Trageton var färdig med sin studie (1999-2002) menade han att man borde låta barnen skriva sig till läsning på dator redan som 6-åringar.

– Idag, år 2012,  är 5-åringarna på samma nivå som 6-åringarna var för 10-år sedan. Så vad ska skolan göra nu för dessa barn? Man måste helt enkelt sluta lägga tid på mödosam handskrivning och på bokstavsarbete för att bibehålla deras motivation, säger Trageton.

Ökad datorintensitet – ökad textmängd – högre kvalitet

Trageton visar ett diagram som visar att textmängden ökar i takt med datorintensiteten. Får eleverna bara skriva på dator en gång i veckan i en datorsal blir det ingen skillnad. Men får de skriva på dator varje dag  blir texterna riktigt långa. Längre texter visar sig också ge texter med högre kvalitet.

– Ett undantag kan vara gymnasielever som kan skriva både långt och eländigt, säger Trageton och ler snett.

Skriva sig till läsning på iPads

Trageton menar att iPad är ett mycket bra läsverktyg men inte något bra skrivverktyg. Vill man ändå använda iPads som skrivverktyg så tycker han att man ska investera i externa tangentbord, gärna tvådelade så att barnen kan träna in en bra fingersättning.

– Att kunna skriva med alla fingrar går fyra gånger så fort, och det har betydelse för skrivandet, säger Trageton.

God ekonomi en förutsättning för ASL?

Trageton säger att inte ekonomin är någon ursäkt eller ett försvar för att barnen inte ges möjligheten att skriva sig till läsning på dator. Idag har datorpriserna sjunkit så mycket att det går att lösa även med dålig ekonomi. Det är definitivt inte nödvändighet att ha en dator per elev för att elever ska få möjlighet att skriva sig till läsning, säger Trageton och presenterar prisexempel på olika datorsatsningar.

Stoppa slit- och släng mentaliteten

Fyra gamla PC-datorer + en skrivare till 24 elever fungerar mycket bra. Trageton värnar om stationssystemet, där barnen arbetar med olika saker. Åtta elever som arbetar i par skriver sina texter på datorn, åtta elever ritar illustrationer till sina texter och åtta elever som bearbetar sina utskrivna texter på olika sätt. Det har flera fördelar: Allt från att det är enklare för en lärare att stötta 4 par som skriver än 12 par som skriver, till praktiska saker som laddning av datorer.

(Läs blogginlägg på Pedagog Malmö om återanvändning av gamla datorer i Fosie stadsdel, Malmö. /Red Pedagog Malmö)

Samarbete en grundförutsättning

Trageton trycker på betydelsen av att barnen samarbetar två och två vid en dator när de skriver sina texter. Barnen lär av varandra samtidigt som de utvecklar en språklig och social kompetens då de diskuterar vad de ska skriva, turas om att skriva, läser vad de har skrivit och sedan samtalar om hur det blev.

Tre bromsklossar

Sist får Trageton en fråga om vilka bromsklossar det finns för att kommuner, skolor och lärare ska låta eleverna skriva sig till läsning på dator. Han svarar:

• handskrivningsdebatten, fast nästan alla vuxna numera till och med skriver inköpslistan på sin smartphone.
• ABC-boken som är mycket fast etablerad. I jämförelse med Norge så har den inte riktigt lika starkt fäste i Sverige eftersom ni här har haft LTG-metoden av Ulrika Leimar.
• IT-tekniker som köper iPads, vilket gör att pengarna räcker till färre elever.

http://youtu.be/hvBztXxRXuE

Arne Tragetons egen hemsida med länkar till artiklar, videos och studier:
http://www.arnetrageton.no/

Blogginlägg om Arne Tragetons bok Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola.

Text:
Charlotte Christoffersen
it-pedagog
Centrum för Pedagogisk Inspiration

Nätverk Att skriva sig till läsning – Malmö.

I Malmö har vi startat ett nätverk med lärare som är intresserade av arbetssättet ”Att skriva sig till läsning”. Samordnande och sammankallande är Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Utbidlning Malmö, Malmö stad. Är du intresserad av information & aktivieter skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)pub.malmo.se eller
anna.c.andersson(at)malmo.se