Ett tillgängligt och framgångsrikt bibliotek

Efter en kort presentation av mig och workshopledarna: Maria Göransson och Clara Lindberg fick deltagarna i referensgruppen presentera sig genom att berätta var de jobbar med och vilket media de konsumerade senast.

Därefter fick de ge sig i kast med dagens första övning: att konstruera ”personas”. Syftet med denna övning var att ringa in målgrupperna på Nya Malmö latinskola. Vilka är våra elever och vår personal, vilka behov har de? I samband med denna övning bjöd vi på frukost. Två grupper om tre personer tog fram varsin “lärarpersona” och två grupper skapade varsin “elevpersona”.

Innehållet i varje persona presenterades utifrån följande frågeställningar:

• Därför besöker jag biblioteket?
• Därför besöker jag inte biblioteket?
• Fritidsintressen?
• Nätverk utanför skolan?
• Medievanor?
• Därför går jag/jobbar jag på Malmö latinskola?
• Drömmar/Livsmål?
• Vem är jag?

Personas blir själklart väldigt grovt generaliserade och i ganska stor grad idealiserade, men syftet är heller inte att ringa in hela komplexiteten av användargrupperna. Syftet med personas är att förflytta fokus från sina egna behov och intressen till de aktuella målgrupperna.

Grupperna återsamlades för en presentation av sina personas och alla gavs möjlighet att ställa frågor. Våra slutsatser var att både framtida elever och lärare kommer ha ett behov av ett interaktivt bibliotek med tillgång till såväl fysiska som digitala media, där bibliotikariens roll är att främja såväl interna som externa samarbeten.

Därefter påbörjades en ny övning: “tvärtom”. Syftet med denna övning var att formulera hur Malmö latinskolas bibliotek blir framgångsrikt. Deltagarana delades in i nya grupper och fick till en början diskutera hur man gör biblioteket så otillgängligt som möjligt. Exempelvis kunde man säga att: “Vi ska enbart ha böcker som är minst hundra år gamla”, “vi ska enkom ha kasettband”, “vi ska bara ha öppet mellan 06.00-08.00 på söndagar”. Syftet med att tänka tvärtom är att man ska komma in i att försöka tänka nytt,  man värmer helt enkelt upp  tänkandet. Deltagarna fick relativt kort tid på sig att tänka på det otillgängliga biblioteket och ganska snabbt övergick övning i att istället fokusera på det positiva: hur gör vi Malmö latinskolas bibliotek så tillgängligt som möjligt?

Grupperna presenterade det senare på lappar på väggen och fick sedan mingla runt och titta på varandras lappar. Maria och Clara sammanfattade avslutningsvis övningen och ledde deltagarna vidare in i nästa övning: Open Space.

Syftet med Open Space-övningen var att ringa in vilka fysiska medier som behövs i ett tillgängligt och framgångsrikt bibliotek på Malmö latinskola? Inledningsvis fick deltagarna fundera enskilt några minuter innan det var dags för återsamling. Samtliga deltagare placerades i en stor ring och fick sedan skriva lappar med svar på frågeställningen: Vilka fysiska medier behövs i ett tillgängligt och framgångsrikt bibliotek? Lapparna kastades in mot mitten och när tiden var ute organiserade deltagarana själva lapparna utifrån kluster.

Totalt skapades fem kluster:

• Skönlitteratur
• Facklitteratur
• Noter
• Dagstidningar och tidskrifter
• Film, information och exponering samt komplement till böcker

Därefter fick alla välja vilket av dessa fem områden de brann mest för. Det var för många ganska svårt att välja bara ett område, men till sist utkristalliserades fem grupper. Dessa grupper fick i uppgift att besvara följande två frågor: ”vad måste finnas i fysisk form under denna kategori?” och ”vilka digitala komplement kan finnas?”. Svaren skrevs ner på lappar och lades i ett kuvert som vid dagens slut lämnades över till mig.  Innan vi bröt upp för lunch fick de fem grupperna presentera lite kort för hur de diskuterat inom gruppen.

Mycket av det som presenterades var tankar som redan framkommit tidigare i processen, inte minst i Marias och mitt arbete med rapporten tidigare i år. Det kom däremot fram att stora delar av Heleneholms film- och notsamlingar inte är katalogiserade och inlagda i biblioteksdatasystemet. Detta har inte hunnits med av befintlig personal på Heleneholm. Nu inför upprättandet av ett nytt bibliotek kan det var idé att prioritera detta. Kanske kan CPI vara behjälpliga med detta arbete?

Här kommer några citat från gruppernas sammanställningar:

Skönlitteratur

“Skönlitteratur för alla läsare”
“Olika genrer”
“Litteratururval från flera olika aktörer”
“Högläsningslitteratur”
“E-böcker”
“Klassiker!” (OBS i senaste översättningen!)
“Serier!”
“Möjlighet till tematisk litteratur – undervisning”
“Noveller, dramatik, poesi”
“Ljudböcker”

Facklitteratur

“Prioritera avdelningarna: I (konst, musik, teater och film), F, (Språkvetenskap), K (Historia), N (Geografi), O (Samhälls- och rättsvetenskap, B (Allmänt och blandat), D (Filosofi och psykologi) Uh (Miljövetenskap)”
“Satsa på databaser”

Noter

“Noter är oerhört viktigt”
“Katalogisera samtliga befintliga noter på Heleneholm”
“Noter säljs alltmer i digital form”
“Musiklärare behöver diskutera med varandra och med bibliotekarie hur musikalier ska hanteras”

Tidningar och tidskrifter

“Utbudet av tidskrifter måste vara heltäckande avseende skolans utbildningar från design till astronomi”
“Tidskrifter med inriktning mot aktuella samhällsfrågor”
“Ungdomstidningar”
“Prenumerationer på några digitala tidskrifterkan ersätta en del av tidskrifterna i fysisk form”
“Rikstäckande dagstidningar: DN och SvD”
“Lokal tidning: Sydsvenskan”
“Några enstaka internationella tidningar”

Film, information och exponering samt komplement till böcker

“Digitala talare/billboards”
“Bordsskyltar”
“Digital väggtidning skapad av elever”
“Digitala hylltalare”
“Miniscen – speakers corner”
“Digital utställningsyta”
“Exponera aktuella nyheter, romaner, evenemang mm digitalt”
“Rama in infographics”
“E-böcker!!! Hur gör man?”
“Strömmande media”
“Kategoriserat digitalt bibliotek / tipslista”
“Koordinator: IKT-pedagog som är uppsökande”
“Ted-Ed”
“Flipped classroom”
“Avtal med On- demand”
“Avtal med Svt?”
“DVD-filmer som täcker upp flera olika ämnen, alternativ till strömmande media”
“Dokumentärer: Elevperspektiv, tillgänglighet, normkritisk, medvetenhet om innehåll, källkritik, tendensiöst?”
“Spelfilm: inte bara på svenska och engelskspråkliga, utan på alla språk som representeras i skolan”
“God kvalitet, exempel: DOX, UR-play, kunskapskanalen”
“Spelfilm: normkritisk, genusperspektiv, mjuka värden, kopplat till läroplan, filmer för alla, biografier och historiska filmer”
“TV-teater!”
“Filmade teaterföreställningar och konserter”

Workshopen avslutades med att Maria, Clara och jag tackade deltagarna för ett gediget arbete och ett brinnande engagemang. Innan vi tog lunch fick deltagarna möjlighet att lämna en lapp med feedback på dagens program, en slags kort utvärdering.

Underlaget som genererades under workshopen kommer att tillsammans med utlåningsstatistik och samlade erfarenheter från bibliotekarier på Heleneholm, Mediegymnasiet, Malmö latinskola samt CPI utgöra ett underlag för upprättandet av en medieplan och gallringspolicy. Därefter startar det konkreta arbetet med att välja ut de ca 8 000 medier som följer med till Nya latins bibliotek. Det är dock viktigt att poängtera att dessa 8 000 medier inte är “eviga”. Beståndet måste hela tiden förnyas och omprövas, samt hållas levande och aktuellt.

Än en gång: stort tack för er medverkan!

Karin Ahlstedt

e-post: karin.ahlstedt@malmolatinskola.se