Varför nöja sig med lägstanivå?

Barn väljer bok i bokhylla.
Fackförbundet DIK driver kampanjen Skolbibliotek i världsklass och har som ambition att genom goda exempel visa hur ett sådant ska se ut.

Hittills har sju skolor, som man anser når upp till de kriterier man satt upp, utnämnts. Glädjande för oss i Malmö är att två av dessa är malmöskolor, nämligen Bäckagårdsskolan och Pauliskolan. Grattis till er! Det har ni verkligen gjort er förtjänta av.

“En skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien” är DIK:s paroll i kampanjen. Det borde vara självklart men är det inte. Det finns många skolbibliotek runtom i Sverige som spelar i allra lägsta divisionen. Om man ens alls kan definiera dem som skolbibliotek.

Elev i fåtölj läser.
Foto: Görel Reimer

Så var vi där igen. Frågan om vad som kännetecknar ett skolbibliotek är inte ny och diskussionen tycks fortgå i all oändlighet. Vi bibliotekarier på CPI har ständigt ämnet uppe på agendan och liksom Pedagog Stockholm frågar vi oss om det finns en lägstanivå för skolbibliotek och på de krav man bör ställa på dem som jobbar där. Vi känner att det finns en otydlighet och en okunnighet kring skolbibliotek och i vår tänker vi därför  fördjupa oss i några aktuella spörsmål i en intern studiecirkel. Ett av de mest angelägna uppdragen för CPI:s bibliotekarier är att “kommunicera skolbibliotekets roll som pedagogiskt instrument och inspirera till utveckling.” Men för att kunna göra det behöver vi vässa våra argument och ta ställning för att fullt ut kunna fungera som ett gott stöd för skolorna.

Maria Schedvin lånar ut bok till barn.
Foto: Aleksandra Erlandsson

 Bemanning är ett minimikrav

Lagens otydlighet till trots märkte vi ganska snart under diskussionens gång att det inte är svårt för oss att hitta fram till vår ståndpunkt. Vi vill inte gärna ta orden “lägsta nivå” i vår mun, men om man nu nödvändigt ska göra det, så är vår absoluta uppfattning att bemanning är ett minimikrav. CPI har inte mandat att styra över Malmös skolbibliotek, men vi kan ge rekommendationer och i fortsättningen kommer vi inte att sväva på målet. Ett obemannat bokrum kan inte betraktas som ett skolbibliotek och vi kommer att uppmana skolorna att sikta högt. Det kan visserligen finnas olika sätt att lösa bemanningsfrågan, men det måste ställas kunskapskrav på den som ska arbeta i skolbiblioteket.

Ställ höga krav på din skolbibliotekarie

Alltför många skolbibliotek har idag personal som inte har tillräckliga eller rätt kompetenser för att utföra de uppgifter som förknippas med ett skolbibliotek. Allför många rektorer vet inte vilka krav de ska ställa på en skolbibliotekarie, vilket får till följd att det är rektors syn på skolbibliotek som anger lägstanivån. För givetvis måste man ställa lika höga krav på en skolbibliotekarie som på en lärare. Något annat vore slöseri med resurser.

Det finns en utbredd okunnighet om skolbibliotek bland rektorer. Här ser vi att det behövs en utbildningsinsats. Det finns rektorer som vänder sig till oss,  erkänner sin okunskap och ber om råd och dem är vi glada att kunna hjälpa. Men det finns också rektorer som försöker smita från sitt ansvar och dem önskar vi att vi kunde nå. Det finns så mycket att vinna på satsa på sitt skolbibliotek och när CPI talar skolbibliotek menar vi funktionen, verksamheten skolbibliotek.

En verksamhet förutsätter människor som arbetar däri och rätt person på den befattningen ger skolan ett mervärde.

Kvinna visar barn bok.
Foto: David Norgren

Den ofta citerade Edward Jensinger, som är en stor vän av skolbibliotek, har i sin blogg diskuterat inta bara vilka krav man bör ställa på en skolbibliotekarie utan också listat vilken nytta skolans lärare kan ha av av samarbete med denna. Det blev en gedigen förteckning! Det står säkert inte klart för alla skolledare att en skolbibliotekarie kan vara en avlastning och en tillgång för lärare och inte bara ytterligare en utgiftspost.

Goda exempel

Det bästa sättet att övertyga såväl skolledning som personal om att skolbibliotekarien kan hjälpa till att höja standarden på undervisningen och ge eleverna tillgång till en likvärdig skola, är att använda sig av det goda exemplets makt. CPI omvärldsbevakar och har en god inblick i skolbiblioteksvärlden. I Malmö, liksom i övriga landet, finns skolbibliotek som kan tjäna som förebilder och vi på CPI kommer inte att ha några svårigheter att visa för eventuellt tveksamma vad man kan få om man satsar på en duktig skolbibliotekarie.

Elever sitter runt bord där en av dem jobbar med ipad.
Foto: Görel Reimer

För den som kan tänka lite utanför boxen är det inte bara de traditionella bibliotekarieuppgifterna som rör böcker och läsning som man kan dra nytta av. Den digitala kompetensen talas det alltmer om som en nödvändig ingrediens i vårt samhälle och här kan skolbibliotekarien vara en resurs för skolan. Ofta är det skolbibliotekarien som är den främsta experten inom området, men det glöms ibland  bort. Utnyttja all den kompetens som finns på skolan! Blandande kompetenser gynnar elevens lärande.

Sikta högt

Turning torso.
Foto: David Norgren

Under 2014 kommer CPI:s bibliotekarier att stötta flera skolor i Malmö som vill utveckla sina skolbibliotek. Dessa befinner sig på olika nivåer, men känner sig redo att avancera ytterligare några trappsteg och har därför bett oss om hjälp. Vi ska möta skolorna där de är idag och för vissa kommer det att innebära att de tar rejäla kliv framåt, medan andra väljer att skynda långsamt.

 Men för oss på CPI är det uppenbart att slutmålet för varje skola måste vara att nå det högsta trappsteget. Ett välutvecklat, bemannat och integrerat skolbibliotek. För ingen skola ska behöva nöja sig med ett skolbibliotek på lägsta nivå.