Korrebäckens förskolebibliotek

Det är byggt med återvunnet material och böckerna är hopsamlade från förskolans alla avdelningar och föräldrarna. Det är barnens bibliotek och här bestämmer de det mesta. Här finns t.ex. inte plats för några vuxenpärmar.

I biblioteket råder en mysig, lugn och nästan hemtrevlig stämning. Det är inrett med mycket textiler. På en hylla stoltserar en Pippi-docka. Barn sitter på mattorna och i den röda soffan och läser. Det märks att de ser det som en självklarhet att vara här. Det är deras bibliotek.

På förskolan arbetar blanda annat pedagogerna Arabela Cosovic och Susan Olsson och förskolechef Patricia Carpanetti-Larsen.

Susan och Arabela berättar att barnen får läsa och besöka biblioteket när de vill, det behöver inte vara planerat. De kan låna böcker, läsa och bara sitta där.

– Jättemånga av barnen är involverade i skapandet av biblioteket, säger Susan.

– Det är hela förskolans bibliotek. I och med det behöver inte alla avdelningar köpa in alla böcker. Vi lär även barnen att låna från ett bibliotek och ta hand om böckerna, säger Arabela.

Bakgrunden

Patricia berättar att det inte finns något skolområde som ligger nära nog att samarbeta med kring ett bibliotek. Hon berättar också hur ett av barnen på förskolan pratade med Arabela och önskade att de hade ett bibliotek. Efter att Arabela förankrat idén med Patricia påbörjades arbetet.

– Korrebäckens förskola har Grön Flagg. Vi hade ett möte och pratade om hur vi kan återanvända mer, så kläcktes idén med bokhyllor av lastpallar, säger Arabela.

Förskolan kontaktade ett företag som slänger sina använda lastpallar. De gick med på att köra ut några av de begagnade pallarna till förskolan istället. Barn och personal på förskolan har sedan byggt bl.a. hyllor i biblioteket och en soffa av lastpallarna.

Inreder och återanvänder tillsammans med barnen

Förskolan har en stor källare, där det finns bl.a. några överblivna möbler. Arabela gick ned med några av barnen i källaren för att hitta inredning. Barnen hittade en byrå. De drog ut lådorna och kom på att de kunde hänga upp dem på väggen, som ramar.

– Vi bar upp tre lådor, säger Arabela och fortsätter:

– Ett annat barn hittade gamla blomkrukor och kom på att vi kan ställa CD-skivor i dem. Det är sådant som jag aldrig hade kommit på själv.

Susan berättar att de även har haft en hjälpsam vaktmästare som stöttat dem i skapandet av biblioteket.

– Vi har gjort mycket själva också, tillsammans med barnen. Exempelvis har vi slipat lastpallar. Och vi har fått in så många delar i arbetet med biblioteket, som t.ex. genus, barnens samarbete och att få titta på oss själva, säger Arabela.

Barnens bibliotek

Korrebäckens förskolebibliotek är på många sätt barnens bibliotek. De får bestämma och påverka i biblioteket.

– Två av barnen har gjort medlemskort till biblioteket, de var jättenoga. Personalen tog sedan upp en pärm att placera medlemskorten i. Men pärmen ratades. Det är barnens bibliotek och de ”äger” det. Ingen vuxenpärm fick lov att vara där, säger Arabela.

Böckerna

– Barnen har varit med och burit upp böckerna från våra avdelningar. Och föräldrarna har också bidragit med böcker hemifrån, säger Susan.

Arabela berättar att barnen lade alla böckerna på hyllorna. Hon har sedan sorterat dem efter ämnen som t.ex. natur, djur, matematik och kroppar.

– Som tur var godkände barnen min sortering, säger Arabela leende.

Vid insamlingen av böckerna gick personalen igenom bokbeståndet. På förskolan finns ett levande genusarbete. Istället för att rensa ut böcker med t.ex. stereotypa könsroller beslutade sig personalen för att behålla även de böckerna. Men de kommer att diskutera och prata med barnen om böckernas innehåll.

– I biblioteket är böckerna uppställda i en höjd som ska passa barnen. De ska vara lättillgängliga. Små barns böcker finns på hyllor som är längre ned och de äldre barnens böcker är lite högre upp, berättar Susan, Arabela och Patricia.

Språk och kommunikation

Patricia berättar att i alla barngrupper på förskolan finns några barn som har funktionsnedsättningar. Förskolan har 23 platser som är avsedda för barn med funktionsnedsättningar. Alla barn på förskolan får lära sig TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Barnen vill gärna läsa och lyssna.

– Många barn på förskolan har ett annat förstaspråk än svenska. Vi strävar även efter att ha böcker på många olika språk i biblioteket. Men vi har inte kommit så långt ännu, säger Patricia.

– Det är ett levande bibliotek. Kanske blir vi aldrig färdiga, avslutar Arabela.

Text och foto: Sara Arildsson
Intervju gjord tillsammans med: Karin Ahlstedt