Problemlösning enligt den japanska modellen

Måndagen 31/3 samlades gymnasielärare och högstadielärare i Borgarskolans aula för att lyssna på Yukiko Asami-Johansson från högskolan i Gävle som pratade om hur matematikundervisning i Japan ofta utgår från en utmanande problemlösningsuppgift.

Yukiko berättade om hur en typisk matematiklektions byggs upp och vilken slags planering lärarna gör kring matematikundervisningen. Hon visade också en inspirerande film från ett japanskt matematikklassrum. Sedan fick lärarna själva prova på att planera en lektion utifrån den japanska modellen.

Istället för att be eleverna att ”Visa att yttervinkelsumman av en polygon är 360 grader”, så fick lärarna formulera om problemet för att det skulle bli en fråga som alla elever skulle kunna gissa ett svar på, t.ex. kunde man rita en tre-hörning och en fem-hörning och fråga vilken polygon som har störst yttervinkelsumma. Eleverna får sedan fundera kring detta, innan det är dags för nästa steg, att se om det alltid är så att yttervinkelsumman är 360 grader.

Lärarna på workshopen jobbade med detta i grupper. Grupperna var blandade – vissa går matematiklyftet i år, andra ska gå matematiklyftet nästa år. Här är två grupper med ”nya” och ”gamla” matematiklyftet-lärare:

Modulen i matematiklyftet som tar upp den japanska modellen är ”Undervisa matematik utifrån problemlösning” som  i hittar på Lärportalen.

Vill ni läsa mer om den japanska modellen tipsar vi om en Nämnare-artikel från 2013: http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/shimizu.pdf

I slutet av workshopen blev det frågestund med bland annat diskussioner kring skillnader i utbildningssystem mellan Japan och Sverige. En intressant fråga som många undrade kring är hur man hinner jobba med problemlösning på alla lektioner i Japan när mycket tid i Sverige läggs på baskunskaper i procedur- och begreppsuppgifter. Vilka delar av den japanska modellen skulle vi kunna använda i våra matematikklassrum?

//Marie Sjöblom