ASL inspirationscafé: Lust och motivation är bränsle för skrivandet

Vid ägget fanns också en lapp: “Ta hand om mitt ägg. Håll det varmt. Vänd det två gånger om dagen”.

Barnen blev väldigt engagerade. Eftersom rektorn har hand om allt viktigt tyckte barnen att de måste berätta för henne. När rektorn informerats diskuterade barnen hur de skulle ta hand om ägget. Det resulterade i att ägget fick en särskild plats där det bäddades ner och det bestämdes regler och turordning för äggvändandet.

Ett spökägg!

På grund av vändlistan blev ruvningstiden för ägget två veckor. Under den tiden blev det mycket språkande, ritande och skrivande om vad som kanske fanns i ägget. Plötsligt en dag så började ägget spricka. Så småningom kom det ut ett svart spöke (en handdocka). Detta skapade en massa nya frågor. Vad kommer den ifrån och vad ska den heta? Efter en namnomröstning fick spöket namnet Lakrits. En brevväxling inleddes med Lakrits som gav dem en massa skrivuppslag. Skrivlusten hos barnen höll i sig i så många veckor att nästa tema fick skjutas fram och förminskas.

Lust och motivation

Inspiration till skrivtemat hämtade Anna Cederpil från boken Spökägget. Handbok: att läsa och skriva i förskola och skola.

Anna menar att bra skrivinspiration är ett jätteviktigt bränsle för barnens skrivlust.

– Betydelsen av en bra start för att få barnen sugna på att skriva ska aldrig underskattas. Vi skriver om utflykter till olika platser och om teaterföreställningar. Vi skriver om fynd barnen gör ute, som till exempel om den tusenfoting en pojke hittade ute. Vi skriver många sagor och fantasiberättelser om olika figurer som Rundis (se Lövgren 2009), Filuren och Mofflor, berättar Anna.

Mofflor & människor är ett Storyline-baserat material från stiftelsen Håll Sverige Rent som också handlar om att återvinna och sortera.

Erfarenhet av ASL både som förälder och pedagog

Anna Cederpil är lärare samt läs- och skrivutvecklare på Bäckagårdsskolan. Anna förstärker också Pedagogisk Inspiration Malmö som processtödjare ASL nätverksgrupper. Anna blev inspirerad till att börja med ASL för tre år sedan då hennes dotter började i åk 1 med en lärare som arbetar efter ASL. Anna blev jätte sugen, läste och tog reda på så mycket som möjligt om arbetssättet. Året efter började Anna själv med en etta. Detta år undervisar Anna i svenska i både sin gamla klass i åk 2 och i en ny åk 1.

iPads som skrivverktyg

Under förra läsåret började övrig personal i F-klass till åk 3 sätta sig in i arbetssättet. ASL stämmer bra överens med skolans övriga utvecklingsarbete kring läsförståelsestrategier och genrepedagogik. Skolledningen har uppmuntrat och stött arbetet genom att köpa in teknik. Barnen skriver på iPads med externa tangentbord. De använder appen Skolstil2 som har talande tangentbord och talsyntes och i klassrummen finns små AirPrint-skrivare*. Jens Kulander är IT-pedagog på skolan och hjälper till med tekniken. Anna upplever att det finns vissa fördelar med iPad med det finns också vissa svårigheter med det valet av skrivverktyg.

– Tekniken är det största hindret och ibland fungerar den inte som vi vill. Ibland vill inte de trådlösa tangentborden ansluta. Pappersutskrifter kommer inte. Det skapar så klart frustration. Men då försöker jag tänka på att jag också var frustrerad då mina tidigare ettor har suttit och format bokstäver med penna, skrattar Anna.

Mottagare – en viktig men svår sak

En annan sak som Anna tycker är svårt, är att hitta bra tillfällen då barnen får läsa upp sina texter för andra. Barnen älskar att få läsa upp men det är inte alltid så lätt att lyssna. Det fungerar lite bättre när Anna tar foto på text och illustration och sedan projiserar på tavlan så att de andra barnen kan följa med.

Anna försöker också göra på lite olika sätt; två-och-två, i små grupper, för en vuxen, ibland för halvklassen eller helklassen, en annan klass och för dem där hemma. Ett sätt är också att barnen får läsa upp för någon figur, som t.ex. spöket Lakrits.

Muntlig genrepedagogik

Anna är mycket intresserad av genrepedagogik. Men eftersom det enligt genrepedagogiken tar ganska lång tid att jobba fram en text har hon valt att i åk1 i huvudsak jobba muntligt med olika texttyper. De pratar till exempel om vad en berättande text är, varför man skriver den typen av text och vad den har för struktur.

Datorn som skrivverktyg gör skillnad

Anna kan se att ASL-arbetet verkligen har gjort skillnad för de elever som har svårigheter med motorik eller uthållighet. Skulle dessa barn tvingas att forma bokstäver med penna skulle skolstarten blivit mycket svår för dem.

– Bara för att de har svårigheter med att skriva med penna betyder det inte att de inte har något att förmedla. Det inte så att ASL-arbetet alltid fungerar perfekt för dessa elever, men de ges helt andra möjligheter att uttrycka sig i skrift och har känslan att “det här fixar jag”.

Text & foto:
Charlotte Christoffsersen
samordnare ”ASL i Malmö stad”

* en Air-print skrivare är en särskild skrivare som kommunicerar trådlöst med iPad och andra Apple-produkter. Det fungerar dock inte på Malmö stads trådlösa nätverk för skolor, utan kräver att skolan sätter upp ett eget trådlöst nätverk.

ASL i Malmö stad erbjuder pedagoger i Malmö stad en rad aktiviteter för kompetensutveckling inom ASL med stöd från Skolsatsning 2012. Samordnande är Pedagogisk Inspiration Malmö.

Är du intresserad av information skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)malmo.se