Metod med fokus på mentorstimmarna och diskrimineringslagen

Nu är vi igång igen efter julledigheten, och det är många bollar i luften. Normbrytande rättigheter har under föregående höst tagit ett stort steg i förhållande till att praktiskt använda sig av sina likabehandlingsmetoder. På en gymnasieskola i Malmö har Normbrytande rättigheter inlett ett samarbete med tre stycken av skolans samhällsettor.

Samarbetet sträcker sig över vårterminen då respektive lärare för de olika ettorna har avsatt 15 tillfällen av deras ordinarie mentorstider till projektet. Då dessa timmar oftast inte används aktivt så är tanken att eleverna ska få möjligheten att lära sig om diskrimineringslagen under dessa tillfällen. Metoden går ut på att vid sju av dessa tillfällen bjuda in aktörer från samhället som aktivt arbetar med respektive diskrimineringsgrund. Aktörerna kan till exempel komma ifrån olika föreningar, Malmö stad eller icke statliga organisationer. Det viktiga är att de representerar respektive grund, samt arbetar med diskrimineringsgrunden aktivt ur ett rättighetsperspektiv.

Övriga tillfällen används till att aktivt diskutera den grund som föreläsningen behandlade veckan innan. Det finns på denna tid möjlighet för eleverna att ta upp frågor och tankar som de kan diskutera under tillfället. Det är även då vi diskuterar hur den specifika diskrimineringsgrunden kan arbetas med inom skolans kontext.

En viktig del av metoden handlar givetvis om att förmedla kunskap och förstålse om diskrimineringslagen. Det handlar även om att eleverna ska få en insikt om hur man kan arbeta praktiskt i samhället med att implementera diskrimineringslagen. Metoden har fungerat väl och den har fått mycket positiv respons från både elever och lärare. Att få möjlighet att lära sig om diskrimineringslagen är även ett effektivt sätt att för eleverna få kunskap om sina rättigheter.

Har man kunskapen om diskrimineringslagen kan detta vara ett verktyg i förhållande till hur man ska agera om man misstänker att diskriminering har ägt rum, eller om man själv skulle bli utsatt för diskriminering. På så sätt är det även lättare för skolan samt dess elever att verka främjande och aktivt för skolans likabehandlingsarbete. Metoden har som sagt fått mycket positiv respons eftersom den är relativt enkel att relatera till då den konkretiserar det arbete som civila aktörer faktiskt utför. Det slutgiltiga målet är att under gymnasiets första år ge en grundkurs i diskrimineringslagen och på så sätt underlätta för elever att under resterande gymnasieskolgång vara med och forma skolans likabehandlingsplan.

Lovisa Thorild, praktikant Normbrytande Rättigheter