Skolbibliotekarie från Malmö föreläste på läskonferens

Illustration: Kristian Ingers
God läsförmåga är en förutsättning för ett livslångt lärande och avgörande för att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen.

Lärare ska vara goda läsförebilder för att få eleverna att inse glädjen och nyttan med läsning. Läsning av skönlitteratur är särskilt betydelsefullt för att väcka läslust och utveckla elevernas läsförmåga.

Detta var budskapet i inbjudan till läskonferensen som anordnades av Högskolan Kristianstad den 20 mars. Programmet var omfattande med internationella och svenska forskare, svenska författare och en engagerad och kunnig skolbibliotekarie från Malmö.

Judith A. Langer – en av världens mest erkända läsforskare

Konferensens höjdpunkt, föreläsningen med den hyllade läsforskaren Judith A. Langer, blev inte som förväntat. Langer hade av personliga skäl blivit tvungen att stanna kvar i USA men för att rädda situationen hade hon spelat in sin föreläsning. Langer inledde med att hänvisa till PISA-resultaten och hur dessa har tagits emot i olika länder. En del länder har valt att öka styrningen uppifrån och tagit fram fler tester och prov medan andra satsar på Teacher empowerment.

Teacher empowerment innebär att lärarens kunskaper om vilken undervisning som passar eleverna bäst är i fokus. Det går inte att missta sig på vilket förhållningssätt som Langer förespråkar och som också har visat sig ge bäst resultat. Langers föreläsning kretsade mycket kring innehållet i henne senaste bok, Envisioning Knowledge, en utvecklad uppföljare till hennes tidigare bok Litterära föreställningsvärldar. Föreställningsvärldar beskrivs av Langer som individuella textvärldar i våra sinnen. För att skapa föreställningsvärldar måste vi komma in i texten, bli berörda och befinna oss i textvärlden en längre tid. Vi måste ställa frågor och vara engagerade. När vi avslutar och går ut ur texten reflekterar och analyserar vi det lästa. Langer skriver om olika stances (faser) som vi befinner oss i under läsningens gång. I sin senaste bok har hon lagt till en fas, going beyond, vilken innebär att vi har fått nya tankar och idéer efter att ha befunnit oss i en föreställningsvärld.

Mary Ingemansson, lektor i svenska med didaktisk inriktning, och Gun Malmgren, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, kommenterade och förklarade delar av Langers föreläsning. Mary rekommenderade boken Building Literacy Through Classroom Discussion. Den kan användas som en praktisk handbok och i den lyfts det bland annat fram hur viktigt det är att eleverna får diskutera det de läser. Läs – tala – skriv är budskapet och Mary menar att vi i Sverige har lagt för lite tid på att samtala om det lästa. Hon uttryckte med kraft att hon vill se läsande lärare med tid för detta i sin tjänst.

Langers teorier i praktiken på Lindängeskolan

Carina Persson, skolbibliotekarie på Lindängeskolan i Malmö, visade hur lärare och skolbibliotekarier kan arbeta utifrån Langers teorier i praktiken. Ett citat från Malmö stads Biblioteksplan fick inleda föreläsningen. Skolbibliotekens “viktigaste uppgift är att öka barns och ungas läslust och hjälpa dem med att utveckla språket”. Detta stämmer väl överens med hur Carina Persson arbetar. Eleverna bearbetar texter med hjälp av frågor som passar till Langers olika faser. Till exempel ska eleven i den första fasen “kliva in i en föreställningsvärld”. Med hjälp av frågor som “Vilken titel har boken och vilka tankar ger den?” skapas en förförståelse som hjälper eleven in i läsningen. I nästa fas som innebär att befinna sig i föreställningsvärlden, kommer frågor som “Vad berättas inte?” och “Hur utvecklas handlingen?” Allt för att få eleverna engagerade i texten. Carina berättade inlevelsefullt om hur arbetet hjälpte eleverna genom texterna och hur deras läsförståelse utvecklades.

En livs levande författare

Den välkände barn- och ungdomsboksförfattaren Ulf Stark var en av författarna som deltog i konferensen. Han skojade om att han ofta blir presenterad som ”en livs levande författare” när han kommer ut till skolor. Vilken annan yrkeskategori blir presenterad som “livs levande”? Ulf Stark talade bland annat om att han anser att det är problematiskt att det ges ut så många lättlästa titlar. Det läsaren förstår snabbt vissnar snabbt, menar Ulf Stark. Det som stannar kvar är mer klurigt. Han anser att litteratur ska värna om det obekanta. Läsning ska kräva tankeverksamhet och aktivera fantasi. Han ser läsningen som en långsam rörelse som måste få ta tid.

Sammantaget var dagen mycket givande. Jag är övertygad om att vi var många som gick ifrån konferensen inspirerade och med nya tankar om hur lärare och skolbibliotekarier kan arbeta för att fördjupa elevernas läsning och därmed utveckla deras läsförmåga. En läsförmåga som är så viktig för deras framtid.

Text: Karin Ahlstedt