Läsgrupper för att stärka ungas självbild

Han hade i sin tur blivit kontaktad av de drivna barnbibliotekarierna på Rosengårdsbiblioteket med en förfrågan om huruvida elever i årskurs 5 på Örtagårdsskolan ville delta i en högläsningsgrupp på biblioteket och undrade nu om jag ville vara delaktig. Jag såg genast potential i detta.

På en tidigare arbetsplats drev en kollega en högläsningsgrupp ihop med en av fritidspedagogerna på fritidsgården i området och resultatet föll väl ut. Biblioteket i fråga ligger i ett område som, för att använda en sliten klyscha, är socialt utsatt och läsgruppen bestod uteslutande av mer eller mindre lässvaga killar som fick en möjlighet att träna just läsning i en avslappnad och prestigelös miljö. Här fick killarna möjlighet att träna sin läsning utifrån sin egen lust snarare än de tvång som de upplevde i skolan. Detta är en aktivitet som jag velat testa själv och tackade självklart ja!

Efter ett par möten med Cecilia Kristiansson och Karin Kronström (som arbetat med liknande läsgrupper på andra skolor i området) på Rosengårdsbiblioteket tog upplägget form. Läsgruppens möten ligger efter skoltid, vi träffas varje måndag klockan 15 och deltagandet bygger således på att eleverna själva visar ett intresse för att ingå i aktiviteten. I arbetslaget valde vi därefter ut två titlar som Cecilia och Karin kom ut till klasserna och bokpratade om för att skapa inspiration.

Därefter gick en intresseanmälan ut i form av en medgivandeblankett till vårdshavarna. Resultatet var över förväntan och vi fick in elva anmälningar (vilket var två fler än vi hade planerat när vi diskuterade gruppens storlek). Gruppens sammansättning består av en majoritet killar, något som vi vet inte hör till vanligheterna när det gäller böcker och läsning. Första träffen bestod av ett lite festligare besök på Rosengårdsbiblioteket i form av författarbesök med lite snacks och saft.

Därefter drog läsgruppen igång. Vi sitter i en cirkel och läser högt en sida var. Tanken är att inte rätta eventuella fel utan att fokusera på själva läsningen i sig och försöka fokusera på lusten snarare än att det ska vara 100% ”rätt”. Stämningen kan vara lite fnittrig och småstökig men den formen av kränkningar som man tänker sig skulle kunna uppstå i form av att eleverna hånar varandra för sina olika läsförmågor har inte förekommit. Tvärtom, de rättar varandra och gör det på ett ansvarsfullt och konstruktivt vis.

Just exklusiviteten och faktumet att detta är en aktivitet som sker utanför skolan med vuxna som är engagerade, men som är befriade från kravet att bedöma och betygsätta tror jag är styrkan med den här formen av läsgrupp. Många av barnen besöker också Rosengårdsbiblioteket mer eller mindre frekvent och faktumet att vi har ett tyst och avskilt rum helt för oss själva tror jag bidrar i ännu högre grad till känslan av exklusivitet och utvaldhet.

Det finns en risk att barn som gång på gång stöter på hinder vid lästillägnandet i större utsträckning utsätts för risken att utveckla en negativ lässjälvbild. Detta kan bero på en mängd yttre eller inre omständigheter, men jag hoppas och tror att vi med läsgruppens exklusivitet och inbjudande miljö kan bidra till att elever som identifierar sig som svaga- eller icke-läsare lättare vågar ta steget över tröskeln och närma sig läsningen på ett avslappnat och mer prestigelöst vis, vilket därmed förhoppningsvis stärker självbilden kring sig själv som läsare. Nu talar vi om endast cirka 10 elever i två femteklasser på en av Malmös alla grundskolor. Men små ringar på vattnet…

Projektet kommer fortsätta terminen ut för att sedan utvärderas för att sedan fortsätta löpande även i framtiden.

Mycket kan hända under en termin. Elever har redan fallit bort och nya tillkommit, men hittills fungerar detta bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om och jag uppmanar alla skolbibliotekarier att starta liknande läsgrupper.

Text och foto: Dan Hedlund, bibliotekarie på Örtagårdsskolan