Läslyftet lyfter

Man sitter vid whiteboard och pratar med de andra tre.
Vi har besökt Johannesskolan och Annebergsskolan för att ta del av deras arbete med Läslyftet.

På skolorna träffade vi engagerade pedagoger där det kollegiala lärandet kring texterna och dess innehåll pågår.  Modulen de arbetar med är Tolka och skriva text i alla ämnen. Den synliggör mångfalden av de texter som elever möter i skolan. I modulen presenteras verktyg för att utveckla förståelsen för olika texters språkliga drag.

Johannesskolan har statsbidrag vilket innebär att handledaren får utbildning på Malmö Högskola och avsatt tid för sitt uppdrag. Det innebär också att man måste hinna med två moduler under ett läsår. Annebergsskolan arbetar med Läslyftet utan statsbidrag vilket innebär att de själva styr över tempot och att handledarens uppdrag ligger i den ordinarie tjänsten.

På Johannesskolan är Jesper Malmberg handledare för två grupper med 9 personer i varje grupp. Grunden till valet av modul var skolans långsiktiga språkplan och att pedagogerna kände att det var en naturlig fortsättning på arbetet med genrepedagogik. Deltagarna är pedagoger från förskoleklass, åk 1-9, speciallärare, skolbibliotekarie och pedagoger från autismklassen. På träffarna möts pedagoger från olika årskurser för att gemensamt läsa, diskutera, planera och följa upp genomförda uppgifter. Jesper hade satt upp tydliga ramar och följde en tydlig struktur på träffarna. Han hade en arbetsgång uppskriven på tavlan med frågeställningarna och vilka samtalsmodeller som skulle användas på träffen.

Annebergskolan samarbetar med Lorensborgskolan och har tillsammans sex stycken handledare som träffas varannan vecka för att planera och diskutera inför träffarna. Pedagoger från F-6 och särskolan deltar i Läslyftet. Grupperna är organiserade i F-3 och särskolan samt årskurs 4-6. Pedagogerna ville arbeta med språkutveckling och det kollegiala lärandet och hade sedan tidigare positiva erfarenheter av Skolverkets upplägg från Matematiklyftet.

Jessica Jervill som är handledare ser stor vinst med att det finns avsatt tid och att träffarna är schemalagada. På träffen delade pedagoger från F-3 och särskolan med sig av de uppgifter de genomfört utifrån den text de läst. Utifrån samma text hade pedagogerna genomfört olika uppgifter som var anpassade efter elevgruppen. De utgick från frågeställningarna: vad har vi gjort? vad gick bra/mindre bra? vad har vi lärt oss?

På båda skolorna möttes vi av engagerad och positiva pedagoger som hade många reflektioner med sig från texten de läst och uppgifter de genomfört. När vi besökte skolorna fick vi ta del av det kollegiala lärandet där pedagogerna fick möjlighet att diskutera, dela med sig av erfarenheter och ha fokus på ett gemensamt mål i det språkutvecklande arbetet.

Bild på åsna med text.
Årskurs 1 har arbetat med textbindningar

 Reflektioner från deltagarna

”Lässtrategier är något som gynnar alla i alla åldrar”

”Vi pedagoger lär oss att ge eleverna verktyg för att ta sig an de texter de möter.”

”Positivt att vi får tid och möjlighet att diskutera undervisning”

”Vi får ett gemensamt språk så vi kan bjuda eleverna på samma ord och begrepp”

Text: Maria Dahlgren och Marie Brandt