Vad kan skolbiblioteket göra för nyanlända?

Skolbibliotek Syd arrangerade nyligen en fortbildningsdag och intresset var stort. Medlemmar från Malmö, Lund, Hässleholm, Staffanstorp med flera sydskånska orter utbytte erfarenheter och intressanta föreläsare berättade hur de arbetar.

Elisabet Niskakari och Cissi Andersson, skolbibliotekarie respektive sva-lärare på Möllevångsskolan i Malmö, berättade hur de samarbetar kring språkutveckling. Skolan har fått 50-60 nyanlända elever, de flesta på lågstadiet, men det finns nyanlända i alla klasser.

Bildstöd och högläsning är viktiga ingredienser i arbetet med nyanlända. Bilderna fördjupar förståelsen av texterna. De kan göra det lättare att nå fram till den läsglädje som skolan önskar att eleverna ska finna. Läsning får inte upplevas som en plikt, den ska vara en lust.

Högläsning finns med under hela skoltiden, även på högstadiet. Högläsning och samtal om det lästa. Inget barn får lämnas ensamt med en bok, det är en viktig princip.

Ett komplement till högläsningen är muntligt berättande. Det är ett bra sätt att inkludera eleverna. Ofta används folksagor som finns på många språk. Eleverna känner till handlingen och kommer därför snabbare in i berättelsen. Då kan de utveckla storyn, vara med och påverka.

På Möllevångsskolan innefattar begreppet språk inte bara det talade språket. Olika uttrycksformer används flitigt, till exempel sång, drama, bild.

I projektet Flykten användes språk och estetiska uttrycksformer på ett mycket kreativt och mångfasetterat sätt. Elisabet, tillsammans med flera kollegor, jobbade ämnesövergripande med elever i F-1. Arbetet utgick från en bok av Mia Hellquist Forss om liten pojke som tvingas fly och bara får ta med sig en sak. Alla arbetsmoment var kopplade till läroplanen. 

Möllevångsskolan är verkligen en läsande skola. Mediateket bidrar på många sätt till det, men alla vuxna är viktiga som förebilder. På skolan finns en mycket populär läsvägg, där såväl barn som vuxna kan ge boktips. För barnen har det blivit uppenbart att det faktiskt inte är alla vuxna som är läsare och detta gäller även lärare. Men barnen brukar fråga de vuxna varför de inte läser och då gäller det förstås att ha ett bra svar!

Språk och fotboll på stadsbiblioteket

Malmö lärcentrum, som är en del av Malmö stadsbibliotek, har tagit ett lite annorlunda grepp för att möta ensamkommande barn. I ett samarbete med stadsområde Norr har de ordnat aktiviteter för barnen där språkträning integreras.

Pär Gustafsson, mediepedagog och Barik Al-Yasiri, aktivitetsledare berättar om bakgrunden till projektet. På stadsbiblioteket rörde sig många ensamkommande barn, som personalen kände att de inte hade tid att bemöta. Barik hade under en tid, i sitt arbete som aktivitetsledare, tagit emot flyktingar på Centralstationen i Malmö. När flyktingströmmen minskade och därmed arbetsuppgifterna, blev Barik istället en resurs i teamet vid Malmö lärcentrum.

Barik är mycket språkkunnig och har bland annat arbetat som tolk. Därför fick hon lätt kontakt med de ensamkommande barnen. Hon rörde sig dagligen runt i biblioteket och pratade med dem.

Det visade sig snabbt att det skapade trygghet för barnen, samtidigt som det innebar språkinlärning. Biblioteket drog igång olika aktiviteter för barnen och det var inte svårt att få med dem. Det de främst behövde var att lära sig svenska. Lärträffar med tillgång till datorer, digitala verktyg och handledning var en aktivitet. En annan var språkcaféer som riktade sig till barn och hjälp med läxor och att fylla i blanketter. Rena fritidsaktiviteter anordnades också. Fotboll till exempel, där tanken var att integrera språkträning i idrottsträningen.

Verksamheten har varit mycket betydelsefull. Utan Barik och de andra aktivitetsledarna hade inte många av barnen vågat ta kontakt. Barnen förstod heller inte att alla aktiviteter, lån av datorer och hjälp av personal var gratis. I kontakterna har inte det talade språket varit det viktigaste. Aktivitetsledarna har framförallt fokuserat på att bygga relationer, att lyssna och vara lyhörda för barnens behov. Projektgruppen startade sitt arbete i ett akut läge och har fått testa sig fram, omvärdera och pröva på nytt. Detta är ett sätt att arbeta som är lite ovanligt i kommunal verksamhet, där projekt mestadels planeras i detalj. Pärs och Bariks råd är att våga testa, anpassa och förändra kontinuerligt.

Vad kan biblioteket göra för SPRI-elever?

Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask är bibliotekarier på Polhemsskolan i Lund. Med över 2000 elever är det Sveriges största gymnasieskola. På skolan går nyanlända elever på språkintroduktion – SPRI. Lotta och Petra är måna om att skolbiblioteket ska vara en resurs även för dessa elever. De har samma erfarenhet som Malmö lärcentrum – eleverna är inte vana vid att kunna nyttja bibliotekets resurser gratis, utan måste uppmanas att använda dem.

SPRI-eleverna är ingen enhetlig grupp, utan har mycket olika bakgrund. Det finns en stor spridning i förkunskaper, även analfabeter förekommer. Petra och Lotta bjuder in elevgrupper till biblioteksvisning redan på den introducerande baskursen. Det lässtimulerande arbetet bedrivs även i klassrummen. Det är inte alla lärare som känner till vad biblioteket kan erbjuda, men Lotta och Petra försöker i möjligaste mån att samarbeta med personalen för att skapa så mycket struktur som det går.

Helt naturligt är det lättlästa böcker som dominerar på de hyllor som riktar sig till SPRI-eleverna. Många av eleverna är ovana biblioteksbesökare och för att underlätta för dem har bibliotekarierna flyttat om och gjort nya indelningar. Vad som är lättläst är en fråga som har skapat en hel del huvudbry. Många av de lättlästa böcker som finns på marknaden passar bäst för vuxna. Några förlag har dock specialiserat sig specialskrivet, lättläst material för tonåringar.

Ett mångspråksbibliotek har inrättats med böcker på 11 språk. Böckerna har inköps med medel ur fonder och är ett flytande bokbestånd som används av fyra skolor.

Gruppuppsättningar av böcker används bland annat i läsecirklar.

Något som varit mycket uppskattat är de bokpaket som köps in till jul och delas ut till eleverna som gåva. Läsning som en väg in till Sverige är tanken bakom dessa.

Hur eleverna ska få tillgång och information om materialet är ett ständigt spörsmål. Bibliotekets webbsida har uppdaterats och finns för närvarande på tre språk, fler är på gång. Petra och Lotta har varit på besök på boenden för att få kontakt med elever, något som de upplever som mycket givande. Dock utgör sekretessen ofta ett hinder för dem att få komma dit. Men inga hinder tycks vara för stora för dessa båda bibliotekarier. De vill kontinuerligt utveckla sin verksamhet.

– Vad vill vi förmedla och när vi kan göra det, är frågor som de ställer sig. En handlingsplan för SPRI-elever är snart klar.

Läsmagi på förskolan

Maria Visser Rundquist och Päivi Tilly, språkutvecklare på Förskoleförvaltningen, avrundade dagen med att berätta om projektet Läsmagi. På förskolorna finns stora skillnader i hur man arbetar med läsning och berättande. I Läsmagi är tanken att väcka barnens nyfikenhet på böcker, läsning och olika språk. Projektet startade i liten skala, men nu har cirka 30 förskolor anslutit sig. Samtliga dessa har eller håller på att bygga upp egna förskolebibliotek.

De böcker som köps in har medvetet valts utifrån normkritiskt och mångspråksperspektiv. På varje förskola finns ett språkombud som deltagit i lärträffar, för att senare kunna sprida kunskapen på sin förskola. Målet är alla barn ska möta språkmedveten personal. De ska läsa och samtala för att barnen ska kunna uppleva, bearbeta och lära tillsammans.

På  förskolorna finns många barn med andra språk än svenska, men ännu inte så många nyanlända. Böcker på främmande språk ska finnas inte bara för de barn som talar dem, utan för att skapa en öppenhet för olika språk hos barnen.

Förskolebiblioteken riktar sig även till barnens föräldrar. Familjerna ska kunna låna hem böcker eller sätta sig ner en stund och läsa tillsammans vid hämtningen. Föräldrar kan även läsa in sagor på sitt modersmål med hjälp av penpaltekniken.

Förskolebiblioteken är tänkta att vara mer än ett rum. De ska vara öppna, tillåtande och kreativa och gärna kopplade till estetiska uttrycksätt – något som passar bra för nyanlända.  Litteraturen ska kunna lindra svårigheter men även skapa möjligheter för barnen att känna glädje.

Foto: Chris Munsey