Har Mattelyftet gett ett lyft?

Batteri med olika laddning.

Malmö stad har under en treårsperiod satsat pengar och resurser (delvis med stöd från staten) för att så många som möjligt av stadens mattelärare ska genomgå matematiklyftet. I ett försök att utvärdera resultatet av denna satsning skickades det ut en enkel enkät till alla mattelärare inom AGVF (Gymnasiet och Vux). I våras gjordes även en inventering av vilka skolor som varit med och vilka moduler man i så fall gjort. (En liknande utvärdering har gjorts på grundskolan.)

Inventeringen visar att nästan alla gymnasieskolor och vux-enheter genomfört mattelyftet. Av de 7 möjliga modulerna är det 3 som sticker ut som vanligast – problemlösning, förmågor och BFL.

Frågorna som genast poppar upp vid en satsning av denna storlek är: Har det gett något? Har lärarna utvecklats? Har undervisningen utvecklats? Har elevernas kunskaper/resultat ökat?

Syftet med matematiklyftet är att ge lärarna:

  1. fler metoder och arbetssätt att använda i undervisningen
  2. ökade kunskaper i matematikdidaktik
  3. möjlighet att i större utsträckning reflektera över val av metoder och arbetssätt i undervisningen
  4. en ökad förmåga att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov
  5. stimulans till ökat samarbete med mellan matematikkollegor.

Lärarna ombads därför i enkäten att gradera på en 5-gradig skala huruvida matematiklyftet gett dem detta eller ej (1: inte alls, 5: i hög grad). Av alla mattelärare inom AGVF svarade 30 stycken (ca 1/3) varav 6 stycken inte varit med i mattelyftet alls. Svaren från de återstående 24 ska alltså tas med en nypa salt.

På samtliga utom “I vilken grad har Matematiklyftet gett dig en ökad förmåga att anpassa undervisningen efter dina elevers olika behov?” (syfte 4 ovan) är det övervägande positiva svar (ett snitt över 3). Det går av svaren att döma inte att se några skillnader mellan lärare på de olika spåren (A, B, C), varken vad gäller vilken modul man gjort eller vad man anser att matematiklyftet gett.

Dessutom ställdes följande 3 avslutande frågor i enkäten:

  • Vilka förändringar för elevernas lärande har matematiklyftet bidragit till?
  • Vilka förändringar för  din undervisning har matematiklyftet bidragit till?
  • Beskriv någon metod eller tillvägagångssätt från matematiklyftet som du använder dig av i undervisningen. Var gärna så konkret som möjligt.

Här vittnar svaren om att matematiklyftet har bidragit till en “ökad variation” i undervisningen och att metoder som som till exempel EPA har börjat användas i större utsträckning. Svar som dessa är vanliga även på första frågan. Detta kan tyda på att lärare, trots matematiklyftet, inte ser någon skillnad mellan frågor om “metoder i undervisningen” och frågor om “elevers lärande”. Det kan ju i och för sig även bero på att jag inte formulerat mig tillräckligt klart i enkäten.

Även om lärarna svarar att matematiklyftet gett dem ökade kunskaper i matematikdidaktik (fråga 2 ovan) och stimulerats till ökat samarbete med matematikkollegor (fråga 5 ovan) så tyder svaren på de avslutande frågorna på att detta inte utnyttjas. Lärarna är “kvar” i diskussioner om fler metoder och arbetssätt att använda i undervisningen (fråga 1 ovan). Jag menar att vi måste försöka få till en relevant fortsättning på mattelyftet. Dels för att det inte ska bli ytterligare ett projekt man gör och sedan går vidare, men främst för att en fördjupad didaktisk diskussion är viktig. Istället för att se mattelyftet som ett projekt borde det ses som startpunkten på ett utökat kollegialt lärande.

På uppdrag av Skolverket görs just nu en större nationell utvärdering av mattelyftet. Den kommer att publiceras i november på http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/matematiklyftet men det finns redan några intressanta delresultat via samma länk. Huruvida mattelyftet har lyft eleverna kan vi förhoppningsvis läsa om i slutrapporten.

Text: Jonas Dahl