Är det pedagogisk dokumentation som vi bör satsa på för att driva förändring?

Förskolans rikskonferens 2016 handlade om ett väldigt intressant ämne. Om ett kärt ämne i mitt hjärta. Det handlade nämligen om den tredje pedagogen. Det pedagogiska rummet, vilken betydelse den har och hur den påverkar barns lärande.

Katinka Leo förelästea om en pedagogisk idé som föds i Vaxholms kommun. Ett begrepp som hon använde och som fick tankarna att snurra är just likvärdigheten. Hon kopplar till tidigare arbetsgivare som McDonalds, H&M och ICA. Företag som inte tillåter avvikelser utan som är likvärdiga oavsett var i landet de finns. Enligt skollagen ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. När jag tänker på vilka skillnader det kan finnas bara inom en och samma förskola blir jag bekymrad. Vi alla följer samma läroplan ändå kan det se så olika ut.

Hur kan vi skapa ett förändringsarbete, en sådan förankring som i Vaxholms kommun i en stor kommun som Malmö?

Jag fastande för just detta när jag läste Det synliga barnet, Martina Lundström (2016). I ett kapitel tar hon upp vikten av att skapa gemensamma ställningstaganden inom samma förskola. Då tänkte jag enbart på en och samma förskola, vågade inte ens tänka i hela kommunen. Vågar vi börja med gemensamma ställningstaganden för hela Malmö stad? När man uppifrån jobbar med gemensamma ställningstagande och förankrar dessa tillsammans med pedagogerna kan vi närma oss en gemensam samsyn vad gäller förhållningssätt, arbetssätt, och den pedagogiska miljöns utformning. Martina Lundström föreläste även i förskolans rikskonferens, hon fick mig reflektera över det hon sa kring hur lätt det är att möblera om i den fysiska miljön men inte så lätt i vårt huvud. Hur ska vi kunna göra våra lärmiljöer föränderliga och likvärdiga när vi inte har en gemensam samsyn? Lundström belyser i sin bok vikten av att börja med en vision och en verksamhetsidé för att få med så många som möjligt och för att våra lärmiljöer inte ska se så olika ut. (Lundström, 2016)

Även i Botkyrka kommun har man valt att arbeta fram gemensamma ställningstaganden för en likvärdig förskola. I boken Pedagogisk miljö i tanke och handling beskriver två pedagoger detta arbete (2016). Där beskriver de satsningar som gjorts på pedagogerna i kommunen i form av fortbildning inom pedagogisk dokumentation. För förskolebarnen i Botkyrka skulle man ta fram en skrift som skulle innehålla ställningstaganden för att ge pedagogerna stöd i hur de pedagogiska miljöerna ska utformas. (Linder, 2016)

”Varje kommun måste själv hitta sitt sätt att utforma hur man bedriver ett sådant arbete, beroende på historia och sammanhang.”(Olsson & Gråfors red. Linder 2016:183)

Under en föreläsning till Karin Alnervik nämnde hon just betydelsen av att arbeta med förskolans pedagogiska historia för att bygga en gemensam förskoleidentitet.

Redan innan läroplanen reviderades 2010 satsade Malmö stad på pedagogisk dokumentation. Efter redigeringen och när avsnittet 2.6 ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” tillkom blev det inte mindre utan Malmö stad fortsatte att satsa på kurser kring pedagogisk dokumentation. Det var främst efter dessa kurser som miljö och material väckte mitt intresse. Där belystes vikten av en lärorik pedagogisk miljö för barns lärande. Från verksamhetsidé till pedagogisk dokumentation. Varför hamnade jag på pedagogisk dokumentation? Följande citat kanske kan sammanfatta detta:

”Med hjälp av ett projektinriktat arbetssätt och pedagogisk dokumentation går det att få ihop en helhet av värdegrundsarbete, barns delaktighet, utveckling och lärande och verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.”(Lundström, 2016:13)

Detta tror jag mycket på. Kurserna kring pedagogisk dokumentation ledde till ett förändringsarbete på min gamla förskola. Pedagogisk dokumentation handlar om ett gemensamt förhållningssätt, gemensamma ställningstagande. Vi började ställa bland annat följande frågor: Vilken förskola vill vi att våra barn kommer till? Vad ska vår förskola vara? Vilket material erbjuder vi våra barn och är materialet tillgängligt? Vi vågade tänka om. Detta hjälpte oss att sträva mot samma mål på vår förskola.  Men varför är inte vårt utvecklingsarbete hållbart?  Hur kan vi få med alla i förändringsarbetet för att förankra utvecklingen i vår verksamhet? Kan en pedagogisk idé vara lösningen för ett hållbart utvecklingsarbete? Är det där vi måste börja? Är det pedagogisk dokumentation som vi bör satsa på för att driva förändring?

Förskolans rikskonferens ledde till ovanstående reflektioner: förste förskollärare Dalia Razeq