När dans blir ett demokratiarbete

Djupadalsskolan har under hösten samarbetat med Moderna dansstudion med projektet ”Den demokratiska ringen”. Alla i årskurs F-3 har träffat Elin Waileth och Emelie Bardon vid tre tillfällen. Även musikern Andrea Ek Frisk har deltagit vid ett par tillfällen. Elin och Emelie har velat utforska hur dans kan kopplas till skolans uppdrag att arbeta med demokrati.

– Vi har sett att dans skapar möjlighet att ge och ta plats, en viktig aspekt av demokrati. Varje persons röst är lika viktig och i dansen tar människor konkret fysisk plats i ett rum, vilket gör den här demokratiaspekten väldigt tydlig.

Barnen tar plats i rummet på ett väldigt lekfullt sätt där de får följa John, de får lyssna på musikens puls, rytm och indelning. De skapar egna ljud i musikens pauser där alla får sitt eget utrymme. Hela tiden återvänder gruppen till ringen. Ringen är hemma.

– Ringen är en form i vilken det dansats och dansas i många, många traditioner så långt tillbaka som det finns dokumentation. I ringdans är alla delaktiga. Alla måste hjälpas åt för att ringen ska vara just en ring och alla kan se varandra. Ringen ger en känsla av gemenskap.

Ett moment som används flitigt är att jobba med statyer. Både egna och tillsammans med andra. Statyerna byggs i omgångar och till slut är det stora, vackra kroppsstatyer som tar plats och som alla tar del av. Elin använder ordet levels för att beskriva de olika momenten och att svårighetsgraden ökar. Barnen förstår direkt, det här är deras språk.

– Att bygga statyer är ett sätt att förstå vilka former kroppen kan skapa i relation till sig själv, andra kroppar och rummet.

Ett annat moment är danskartorna. Elin visar bilder med slingrande streck, raka fyrkanter som sitter ihop och en stor sol. Barnen tolkar bilderna och rör sig i rummet. Det blir många olika tolkningar av dessa danskartor.

– De innebär också en gemensam uppgift. Ingen kan bli utpekad för att hen gör ”fel”, utan alla försöker lösa kartorna tillsammans. Kartorna utgör också en ram för improvisation och ju snävare ramar desto mer kreativitet! Det är inte vi som har hittat på konceptet danskartor. Tvärtom är det en mycket väletablerad ingrediens i barndansundervisning generellt. Kartorna går att variera i oändlighet. Barnen gillar ofta danskartor, dels för att kartor i sig är någonting spännande och dels för att de är så begripliga. 

– Vad har varit er målsättning med ”Den demokratiska ringen?”

– Vi vill att barnen ska ha fått en kroppslig upplevelse av att ha betydelse som individer och som medlemmar i en grupp, att deras enskilda och gemensamma berättelser spelar roll. Vi vill också att de ska ha fått en uppfattning om vad dans kan vara. Vår förhoppning är att lärarna ska använda sig av det vi gjort tillsammans med eleverna, utveckla det vidare på sina egna sätt och införliva det i den dagliga undervisningen. Vi träffar varje grupp endast tre gånger och kan därmed inte arbeta långsiktigt. Det vi gör är att ge skolan en kulturinjektion, som vi hoppas ska ge efterverkningar både genom att det påverkar skolans vardag och genom vidare samarbeten mellan skolan och kulturlivet.