Moské i lego, poddar och tittskåp – när elevernas kreativitet lyfter undervisningen

Elevarbete om de fem pelarna islam. Stök i klassrummet.

Hur visar vi att lärande är mer än rätt svar på ett papper? I mitt klassrum blev ett temaarbete om islam en kreativ explosion. När eleverna själva fick välja hur de ville visa sin kunskap växte idéerna. En moské i LEGO blev mer än bara byggklossar. Det blev ett bevis på vad som händer när nyfikenhet, frihet och struktur möts. I detta blogginlägg berättar jag mer om vårt arbetssätt.

Av Desirée Bentzer

Publicerad 24 maj 2025

Det närmar sig skolavslutning och det märks både på min egen energi men också på eleverna. När jag presenterade vårt nästa tematiska arbete om islam var hela klassen rörande överens: “Snälla, inget prov!” I stället haglade idéerna om andra sätt att visa sin kunskap på. Idag vill jag dela med mig av hur det gick – från kaos i personalrummet till en miniutställning i klassrummet.

Snilleblixt i förrådet

Det började med att jag fick en idé när jag träffade min kollega från lågstadiet. Hon stod inne i förrådet och städade bland böcker och kartonger. Där nånstans fick jag min snilleblixt, så klart att vi ska använda lådorna till nästa tema. Jag hade bråttom ut till skolans morgongympa (gemensam dans a la just dance) så jag bad mina kollegor låta kartongerna stå framme vid tavlan i personalrummet. Lovade så klart att jag skulle hämta senare under dagen. Men ni vet de där stunderna då man plötsligt glömmer och kommer på det dagen efter? Precis det hände mig.

Elevernas byggen av pappkartonger med skyltarna 'de fem pelarna' och 'Kaba'. — Tre tittskåp av kartonger. Inne i en moské gjord i kartong.

Foto från kollegan

Dagen efter hade skolutvecklingsgruppen, där jag ingår heldag på annan skola i närheten. Jag fick lite smått panik när samma kollega skickade en bild från personalrummet eftersom jag inte hade möjlighet att hämta. Min stora hög av kartonger hade blivit ÄNNU STÖRRE över natten. En annan kollega skrattade och sa “det är ju det som händer när vi tror att vi kan använda offentlig miljö till förvaring, det byggs bara på”. Jag tog hjälp av min kollega Oskar och tillsammans balanserade vi kartongerna mellan trappor, väggar och elever.

Tema islam

När vi påbörjat temat om islam gav jag eleverna fria händer att själva välja hur de ville förmedla sin kunskap. Självklart erbjöd jag några exempel, och det dröjde inte länge förrän kreativiteten började spraka. Det jag visar här är bara ett litet axplock av allt vi hunnit skapa på kort tid. Klassrummet har varit fyllt av skratt, idéer, limpistoler, färg, filmande, poddinspelningar – men framför allt lärande. Det är rörigt emellanåt men det är samtidigt ett klassrum fullt av elever som kan resonera, förklara och jämföra religioner på djupet.

En hög med kartonger ligger huller om buller i ett hörn. — Kartongerna i personalrummet.

Lego, det är väl kul?

Den frågan ställde jag eleverna lite i förbifarten första dagen. Några dagar senare kom två elever bärandes på en blå IKEA-påse, ni vet en sån där stor blå bärkasse. De ville in i klassrummet lite tidigare på morgonen. Jag trodde först att de smugglat med en fredagsfika till mig och kollegorna – men oj, så fel jag hade. Det som gömde sig i påsen visade sig vara något mycket bättre än en kaka.

Mer lego i undervisningen

En moské i LEGO. Komplett med minareter, högtalare för böneutrop, vattenfontän för tvagning och ett tak som gick att lyfta av. Inuti fanns legogubbar på knä i bön, en imam längst fram, uppdelat mellan män och kvinnor precis som i verkligheten. Detaljrikedomen var otrolig. Jag stod där och ville ropa ett rungande ”Hallelujah moment!” precis som Kishti i Idoljuryn. Det var just det, ett äkta moment av stolthet.

”Jag är glad att vi fick välja hur vi ville visa vår kunskap. Jag kan så mycket om islam nu och det har varit så kul att få vara kreativ igen.” – elev, åk 5

Det är något magiskt med att se elevernas idéer ta form fysiskt. När tankar blir till modeller, när fakta sätts ihop med fantasi, då händer det något. Lärandet blir synligt och konkret. Minnen skapas. Kanske är det just det vi behöver mer av att ibland låta det vara lite rörigt. Att våga släppa taget om det fyrkantiga för att ge plats åt det nyfikna. För mitt i allt limmande, kartonger och papper, det är där det sker, lärandet.

Elevernas moskébygge i vitt lego, sedd från sidan och uppifrån. — Elevernas moské av lego. Legogubbar inne i moskén som ber.

Fick eleverna hjälp med sitt legobygge?

Föräldern till eleven med legoidéen är arkitekt, han gick säkert igång på elevernas idé om en moské i lego och säkert har eleverna fått hjälp med konstruktion och bollat sina idéer för att kunna skapa detta mästerverk. Men egentligen, spelar det någon roll? För om det slutar med att eleverna har lärt för livet och att de dessutom fått kunskap om vad som funkar i praktiken när vi ska bygga något, då är väl målet uppnått? Dessutom var det så uppenbart att motivationen och lusten fanns med hela vägen.

Offentlig miljö

Ni vet det där om offentlig miljö och att det tillkom fler kartonger än jag satte dit? I efterhand så är jag glad för det, för vårt kreativa kaos ledde till att fler elever ville hoppa på tåget så nu när vi sitter och planerar för nästa tema om vattnets kretslopp så slipper jag samla ihop kartonger igen eftersom vi har en hel del över, tack vare att jag valde den offentliga miljön till kartongförvaring. Det som också gör mig glad är att jag vet att det just nu i skrivande stund sitter några elever hemma i sitt vardagsrum denna fredagskväll och bygger den första delen av vattnets kretslopp.

Är jag alltid positiv?

Nej, stundtals var jag skitsur och irriterad över både ljudnivån och kaoset, men det som är en av mina styrkor är att det rinner av mig snabbt. Jag försöker alltid tänka lösningsfokus och att vi gör mer av det som fungerar, lägger alltså inte så mycket energi på kaoset mer än precis i stunden om det behövs. Det visar visserligen bara på mitt engagemang, för jag bryr mig om deras lärande och vill att eleverna ska lyssna när jag plingar i min lilla guldklocka för att sänka ljudnivån.

En elev håller upp en moské byggt av vita legobitar. — Stolt eleve visar upp sin moské av lego. Tar man av taket på moskén kan man få en inblick i bönen.

Individuella reflektionsfrågor för dig som lärare

När i min undervisning får eleverna vara mest kreativa? När får de minst utrymme för det?
Vågar jag släppa kontrollen ibland för att se vad som händer?
Hur kan jag tänka formativt och samtidigt vara öppen för elevernas idéer?
Vilket värde ger det mig som lärare när elevernas lärande blir synligt på andra sätt än genom ett prov?

Reflektionsfrågor för kollegiet

Hur kan vi skapa fler möjligheter för elever att visa sin kunskap på olika sätt, utanför det skriftliga provet?
Vad behöver vara på plats för att kreativa arbetssätt ska fungera i undervisningen (t.ex. struktur, material, tid)?
Vilka ämnen eller arbetsområden hos oss lämpar sig för mer kreativa redovisningsformer?
Hur kan vi använda elevernas skapande som bedömningsunderlag – vad tittar vi efter?

Dagens tips!

In och följ mitt arbete på instagram under namnet Pedagogtanten. Målet är att jag ska dela både planering, process och bedömningsmatriser med er. Jag behöver bara komma underfund med hur jag gör det smidigast=).
Skicka gärna ett pm på instagram om vad du önskar att jag delar här på min blogg.