Att arbeta med IT på lågstadiet

Ett barns pekfinger på väg ner på tangentbord.
Det var länge sedan jag skrev nu men det kommer att bli bättring på det.

Ett finger är på väg att trycka på ett tangentbord. Det har varit en ”skumpig” resa för oss vad gäller att alla har sina egna datorer. När vår skola först fick datorerna levererade hade jag en sexa och vi kunde omedlebart kasta oss in i den digitaliserade världen och börja utforska den.

När jag sedan fick en etta ställdes det stora pedagogiska krav på mig. Nu gällde det att helt tänka om verkligen ha en långsiktig plan att ta till. Bara tillgången till datorn räcker inte på långa vägar för att det i sig ska ge barnen en ökad måluppfyllelse. Det är min fasta övertygelse.

När mina barn arbetar med datorerna så vill jag att de lika ofta sitter två och två vid datorerna som de sitter en och en – minst. Jag upplever det som att deras kompetens, deras språk och deras tankar utvecklas i det samspel som uppstår när de sitter två och två.

Visst är det så att det uppstår ”problem” = saker som är till för att lösas när vi ska arbeta med datorerna – det kan vara allt från datorer som inte vill starta upp till att knappar har trillat av. Det är viktigt att ha en handlingsplan för allt som kan hända och då är det också bra att barnen har en vana av att arbeta tillsammans.

Mitt namn är Annie Bergh och jag arbetar som grundskollärare på kungshögsskolan i Oxie där jag har en årskurs 1. Vi har fått den stora äran att vara en 1 till 1 skola vilket innebär att vi har startat upp med datorerna redan från början. Jag kommer här att berätta om framgångar och motgångar vi stöter på medan vi samtidigt försöker integrera datorerna i vårt dagliga arbete. Jag hoppas att vi här kan delge varandra tips och idéer som kan utveckla oss alla och föra oss in i framtidens skola. Vilka förväntningar kommer våra barn att få möta i framtiden?