Utbildade bibliotekarier är en förutsättning för hur väl skolbiblioteksverksamheten används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Elever presterar helt enkelt bättre om de har bra skolbibliotek. Det bekräftar en rapport som undersökt vilken roll skolbiblioteket har för elevers lärande och prestationer.
Cecilia Gärdén, fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås, har skrivit rapporten som kom ut tidigare i vår. Rapporten är en sammanställning av drygt 100 nationella och internationella undersökningar om skolbibliotek, läsfrämjande och informationskompetens mellan åren 2010 och 2015. Syftet med rapporten är att både beskriva och diskutera det aktuella kunskapsläget om skolbibliotek. Rapporten ska också användas som en del i Kungliga bibliotekets arbete med att ta fram en nationell biblioteksstrategi.
Rapporten visar att elevers lärande ökar och att deras resultat förbättras om de har tillgång till väl fungerande skolbibliotek. Cecilia Gärdén skriver: ”Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.”
Samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare
Den mest avgörande aspekten för elevernas lärande och prestationer rör vikten av ett gott samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare. Det handlar om att skolbibliotekarien deltar i det pedagogiska arbetet på skolan och med sina spetskompetenser inom bland annat MIK (medie- och informationskunnighet) kompletterar läraren. Det är också oerhört viktigt att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd av skolledningen. En ensam skolbibliotekarie kan genom sitt brinnande engagemang, sina värdefulla kunskaper och kompetenser driva igenom och utveckla väldigt mycket. Men utan en skolledare som ser betydelsen av skolbiblioteket som en pedagogisk resurs för skolan är det nästan omöjligt att långsiktigt uträtta några mirakel.
Cecilia Gärdén Fotograf: Elisabeth Ohlsson Wallin
”För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare.”
Om förutsättningarna som anges i citatet ovan är uppfyllda ger skolbiblioteket stora avtryck i elevernas lärande poängterar Gärdén i rapporten.
Malmös skolbibliotek
Vid en enkätundersökning som gjordes 2016 av biblioteksutvecklarna på Pedagogisk Inspiration framgick att cirka 40 procent av skolbiblioteken i Malmö (gymnasier och grundskolor sammantaget) är bemannade med fackutbildad skolbibliotekarie. Enkäten visar att det finns ett samband mellan att skolbiblioteket är bemannat med fackutbildad personal och att det genomförs en planerad pedagogisk biblioteksverksamhet. Detta ligger helt i linje med den forskning som Gärdén lyfter fram i sin rapport. Enkäten visar också att det är stor skillnad mellan skolorna när det handlar om nyförvärv av medier till skolbiblioteket. Medieanslaget per elev är allt från 0 kr till 250 kr med ett genomsnitt på 72 kr per elev och år. Kungliga biblioteket (KB) samlar årligen in nationell statistik och för 2015 var genomsnittet för fysiska medier 101 kr per elev och år. Ur ett elevperspektiv är det såklart oacceptabelt att det kan se så olika ut mellan skolor i en och samma stad.
Min förhoppning för Malmös elever är emellertid att såväl forskningsresultat som en tydligare skrivelse gällande skolbibliotekets funktion under rektors ansvar i läroplanen kommer att bidra till en större likvärdighet. Alla elever oavsett vilken skola de går på ska ha rätt till en likvärdig utbildning och därmed även likvärdiga skolbibliotek.
